Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Abstrakt

Avhandlingen syftar till att analysera och undersöka utbildningens roll för både immigranter och deras barn när det gäller att säkra en plats på den svenska arbetsmarknaden. Med andra ord handlar avhandlingen om relationen mellan utbildning och arbete. Följande frågor står i fokus: Vilken roll, om någon, spelar typen av utbildning för arbetsmarknadsinträdet? I vilken utsträckning matchar individens utbildning arbetets kompetensnivå? Finns det skillnader i matchningen mellan utbildning och arbetets kompetensnivå mellan grupper födda i olika länder? Har barnen till immigranter en högre yrkesmässig matchning än sina föräldrar? Hur ser relationen mellan utbildning och arbete ut när en stor del av populationen har fått sin utbildning i ett annat land? Avhandlingen består av ett inledande kapitel där resultaten från de tre självständiga artiklarna diskuteras. Den första artikeln fokuserar på möjligheterna att säkra ett arbete i paritet med individens utbildning och karaktäristika. Artikel två och tre fokuserar på den yrkesmässiga matchningen på den svenska arbetsmarknaden, med andra ord huruvida individer har arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. Artikel två fokuserar på immigranter och artikel tre på immigranternas barn. Avhandlingen visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning (generell och yrkesutbildning). Det finns stora skillnader mellan de som har en yrkesutbildning och de som har en generell utbildning. De som har en yrkesutbildning har också högre sannolikhet att få ett arbete. De största skillnaderna märks i yrkesmässig mismatch, där utrikes födda är överrepresenterade bland dem som arbetar på en lägre kompetensnivå än vad de har utbildning till, samtidigt som inrikes födda är överrepresenterade bland dem som arbetar på en högre kompetensnivå än vad de har utbildning till. Resultaten i artikel tre visar att immigranternas barn har en starkare position än sina föräldrar när det gäller yrkesmässig matchning.