Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making

Studiehandledningspraktiker i naturvetenskap med turkisktalande nyanlända elever : En studie med fokus på stöttning och meningsskapande

Nyanlända elever är en del av elevunderlaget på skolor i såväl Sverige som i andra europeiska länder. I Sverige kan dessa elever få studiehandledning med sina studiehandledare i olika skolämnen, inklusive naturvetenskap på sitt första språk. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om svensk studiehandledningspraktik för nyanlända elever, med fokus på naturvetenskaplig studiehandledning, genom att undersöka interaktioner mellan nyanlända turkisktalande elever (åk 3–9) och deras studiehandledare. Det teoretiska ramverket bygger på ett förhållningssätt till interaktioner hämtat från sociokulturell teori, med särskilt fokus på de teoretiska begreppen meningsskapande och stöttning. Empirin består av observationer av interaktioner mellan studiehandledare och elever från 14 studiehandledningstillfällen i sju svenska städer. Multimodal analys används för att analysera videoinspelningar av interaktioner. Resultaten visar tre olika sätt studiehandledare använde som stöttningsprocesser för att främja elevers meningsskapande när det gäller naturvetenskapligt innehåll: översättningar, omformuleringar samt frågor och svar. Naturvetenskapligt innehåll översattes, omformulerades och behandlades genom frågor och svar, vilket skedde med hjälp av att interaktionerna på såväl turkiska som på svenska. Studiehandledarna använde turkiska och svenska tillsammans med andra resurser som ett sätt att öka elevernas möjligheter att skapa mening kring olika fenomen och begrepp i naturvetenskap. Eleverna visade bevis på sitt meningsskapande genom att till exempel associera det naturvetenskapliga innehållet med sina personliga erfarenheter i hemlandet, genom att återkalla tidigare kunskaper eller genom att delta i naturvetenskapliga diskussioner på sitt modersmål. Stöttning med hjälp av översättningar, omformuleringar och frågor och svar ledde dock inte alltid eleverna på rätt väg i deras meningsskapande. I vissa fall begränsades elevernas möjligheter att få tillgång till mer avancerade diskussioner om naturvetenskapliga texter, genom att diskussionen mellan elev och studiehandledare fördes på ett förenklat ämnesinnehåll. I vissa andra fall gjorde studiehandledaren en felaktig översättning, omformulering, samt felaktiga frågor och svar om det naturvetenskapliga innehållet, något som kan leda till att elevens meningsskapande om naturvetenskap försvåras.