Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska
Ann-Christin Randahl har undersökt hur elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.
Ann-Christin Randahl
Professor Ellen Krogh, Syddansk Universitet, Odense, Danmark
Örebro universitet
2014-03-28
Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska
Ann-Christin Randahl är sedan 2011 verksam som doktorand i svenska på Södertörns högskola. Hon har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och tyska. Hur tar sig strategiska skribenter an skrivuppgifter i skolan? I vilken utsträckning anpassar de sin skrivprocess efter texttyp och ämne och i vilken utsträckning tar de sig an skrivuppgifter på samma sätt, oavsett ämne? Utifrån ett dialogiskt perspektiv undersöker Ann-Christin Randahl (f. 1967) hur elever på det naturvetenskapliga programmet löser skrivuppgifter i två skilda ämnen, fysik och svenska. Arbetet med texterna sker framförallt i hemmet, ett vanligt men relativt outforskat sätt att organisera skrivande på gymnasieskolan. Resultaten visar att eleverna anpassar sin skrivprocess efter ämneskontexten. En laborationsrapport i fysik skrivs i en specifik ordning, från lätt till svårt. Varje del av laborationsrapporten hanteras för sig. De texter som skrivs inom svenskämnets ram kräver ett globalt textfokus. Stycken i texten utvecklas vid flera tillfällen och förändringar i textens makrostruktur är vanliga. Det finns också strategier som eleverna använder oavsett ämne. I en närstudie av tre elevers skrivprocesser synliggörs genom videoinspelningar och textloggning hur texten växer fram i dialog med skribenten och hur innehållsgenerering, planering och redigering är återkommande aktiviteter i denna process. Oavsett ämneskontext är alltså skrivprocessen rekursiv snarare än linjär för dessa elever. När man skriver tar man såväl fysiska som kognitiva resurser i bruk. Här gör de tre eleverna delvis olika val. För Kerstin är språket och en generellt hög skrivförmåga viktiga resurser. Paula skriver i dialog med sin pappa och Sara använder på olika sätt digitala medier i skrivprocessen. Strategiska skribenter väljer alltså strategi efter ämne. De går i dialog med den framväxande texten och de utnyttjar de resurser som den aktuella kontexten erbjuder.
Abstract in English
The purpose of this study is to explore how experienced student writers in Swedish schools handle two different writing tasks, a lab report in physics and a text to be written within Swedish as a school subject. Applying a dialogical perspective on writing, the study is an attempt to explore what role subject contexts play for the students’ writing processes and to what extent the strategies used by the students are more individual. The writing tasks were solved outside of class, a frequent, but relatively unexplored way of organizing writing tasks in upper secondary school in Sweden.
The results of the study indicate that different subject contexts enforce the emergence of different writing processes. The lab report was written in a certain order, from easy to difficult parts. Each part of the text was written on its own. Editing affecting the macrostructure of the text did not occur. In contrast, when writing the text within Swedish as a school subject, the paragraphs were developed at several different times during the writing process and questions concerning the global structure of the text seem constantly to have presented themselves. Extensive deletions were performed, and new angles to the subject introduced, affecting the macrostructure of the text.
Writing processes are also individual. In a close-up study, three students – here called Kerstin, Paula and Sara – video filmed their work with the two texts. The texts were logged by the students, writing on Google Drive. In this material the individual strategies come out in basically two ways: in the resources chosen by the students as well as in their editing of their texts. Kerstin may be said to have used ”herself” or, rather, a general writing ability. For Paula, her father functioned as an important resource. Sara was the one of the three who used digital media most frequently. In the students’ editing patterns, above all, Kerstin and Sara differed significantly. Kerstin did her editing during the formulation stage, regardless of writing task, while Sara mainly did her editing after the formulation stage.