Hoppa till sidinnehåll

Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion

Publicerad:2010-04-08
Uppdaterad:2012-03-28
Författare

Joakim Lindgren

Handledare

Professor Christina Segerholm

Opponent

Professor Héctor Pérez Prieto

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2010-04-09

Titel (eng)

Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion

Institution

Samhällsvetenskaplig fakultet, Pedagogik

Abstrakt

Huvudtemat i denna avhandling är relationer mellan pedagogisk styrning och socialt innanförskap och utanförskap. Avhandlingen bygger på ett livshistoriskt angreppssätt där biografiska intervjuer med unga människor kompletteras med annan information som enkätdata, longitudinell statistik, intervjuer med lokalpolitiker och skolaktörer samt lokala rapporter. Data producerades i tre svenska områden: ett område i Norrlands glesbygd, ett priviligierat segregerat område samt ett utsatt segregerat område i södra Sverige. Avhandlingen består av fyra artiklar som utgår från begreppen biografi, socialt rum och mobilitet. Artikel 1. utforskar den ökande användningen av biografiska register i skolan. Den för fram idén att biografi, som en form av pedagogisk styrning, syftar till att skapa elever som objekt för bedömning och som reläer för kontinuerlig självbedömning. Som sådan är detta en socialpolitisk teknik som är viktig att ta hänsyn till för att förstå processer relaterade till socialt innanförskap och utanförskap. Artikel 2. adresserar följande empiriskt genererade fråga: Hur är det möjligt att förstå det faktum att förfördelade elever från ett segregerat område har så optimistiska framtidsvisioner i relation till fortsatt utbildning och arbete? Utifrån biografiska intervjuer med ett litet urval av flyktingungdomar från ett utsatt segregerat område presenterar artikeln ett begrepp betecknat som Utopiska diaspora biografier (UDB). UDB beskriver en process där höga förväntningar gällande utbildning och arbete ackumuleras som en konsekvens av den sociala, temporala och geografiska dynamiken i biografin. Artikel 3. är ett försök att utveckla nya sätt att förstå det lokala skapandet av socialt innanförskap och utanförskap i ett decentraliserat, individualiserat och segregerat skollandskap. Artikeln bygger på ett brett spektrum av data och hävdar att lokala skillnader beträffande undervisning och undervisningens resultat såväl i termer av statistiska mönster som de identiteter som skapas är sammanlänkande och rotade i en blandning av lokal policyimplementering, materiella villkor och rumsliga föreställningar. Artikel 4. använder begreppet mobilitet för att utforska hur socialt rum och klass blir relaterade till utbildning och socialt innanförskap och utanförskap i de tre valda områdena när unga människor är rumsligt placerade men rör sig, vill röra sig, drömmer om att röra sig, försöker röra sig och misslyckas röra sig in och ut från olika former av sociala gemenskaper. Artikeln visar att möjligheten att röra sig till åtråvärda platser på utbildnings- och arbetsmarknaden är ojämlikt fördelade mellan ungdomar och olika platser. Analysen försöker också överskrida schematiska indelningar som de mellan orörlig arbetarklass och rörlig medelklass genom att utforska hur mobilitet blir betydelsegjord och hur föreställningar om mobilitet strukturerar och möjliggör handling. Sammantaget bidrar avhandlingen till diskussionen om processer relaterade till socialt innanförskap och utanförskap i dagens samhälle. Dessa processer förstås som tvärvetenskapliga problematiker som inkluderar det sociala skapandet av rum, historia och det sociala, såväl på den samhälleliga nivån som på identitetsnivå. Viktiga aspekter är estetisering och performativitet i utbildningsväsendet vilka innebär ett ökande fokus på diskursiva, eller textburna, dimensioner av identitetsformering och de konkurrensinriktade strategier som utvecklas av elever för att säkerställa socialt innanförskap genom att marknadsföra sig själva. Under dessa omständigheter skapas nya identiteter och nya former av socialt innanförskap och utanförskap.

Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion

The main theme of this thesis is the relation between education governance and social inclusion and exclusion. Overall the thesis is based on a life history approach were biographical interviews with young people are complemented with other contextual data such as survey data, longitudinal statistics, interviews with local politicians and school actors and local reports. Data were generated in three Swedish areas: a rural area in the North, an advantaged segregated area, and a disadvantaged segregated area in the South. The thesis consists of four articles that use the concepts of biography, space, and mobility. Article 1. examines the increasing usage of biographical registers in school. It suggests that biography as a form of education governance serves to construct the students as both objects for assessment and as a relay for continuous self-assessment. As such, this is a socio-political technology that is important to acknowledge in order to understand processes of social inclusion and exclusion. Article 2. addresses the following empirically generated question: How is it possible to understand the fact that disadvantaged students from a segregated area have such optimistic future orientations in relation to further education and work? Building on life history interviews with a small sample of refugee youth from a disadvantaged segregated area the paper presents a concept labelled Utopian diaspora biography (UDB). UDB describes a process whereby a high level of aspiration concerning education and labour is accumulated as a consequence of the social, temporal and spatial dynamic of the biography. Article 3. is an attempt to develop new understandings about local production of social inclusion and exclusion in a decentralised, individualised and segregated school landscape. Using a wide range of data the article suggests that local differences concerning schooling and the outcomes of schooling both in terms of statistical patterns and the identities produced are interrelated and are based on an amalgamation of local policy implementation, material conditions and spatially guided representations. Article 4. deploys the concept of mobility in order to explore how space and class become related to education and social inclusion and exclusion in the three chosen areas as young people are spatially situated but move, want to move, dream about moving, try to move, and fail to move through, in and out of different forms of communities. This paper shows that the possibilities of moving to desired places on the education- and labour market are unequally distributed between young people and between places. The analysis also seeks to move beyond schematic typologies such as those of immobile working class and mobile middle class by exploring how mobility is made meaningful and how notions about mobility are structured and enable action. In summary, the thesis contributes to the discussion on processes of inclusion and exclusion in contemporary society. These processes are understood as inter-disciplinary problematics that include the social production of spatiality, historicality, and sociality at both the societal level and on the level of identity. Crucial aspects concern aestheticisation and performativity in education which imply an increasing focus on discursive, or textual, dimensions of identity formation and the competitive strategies developed by students in order to secure social inclusion through the marketing of oneself. Under these circumstances, new identities and new forms of social inclusion and exclusion are produced.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari - 4 mars.
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev