Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Sociala kategoriseringar i samspel: Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur kön, etnicitet och generationstillhörighet konstitueras i interaktion. Huvudmaterialet utgörs av sju videoinspelade flerpartssamtal mellan gymnasieungdomar (age 16-19). Som eliciterande material fungerar några scener ur filmen Jalla! Jalla.

Ett viktigt teoretiskt begrepp är intersektionalitet det vill säga samspelet mellan de olika sociala kategoriseringarna. Analysredskapen är framförallt hämtade från conversation analysis och discursive psychology. Jag använder ett dynamiskt identitetsbegrepp och analyserar de identiteter som deltagarna själva gör relevanta under samtalens gång.

Med hjälp av membership categorization analysis undersöks hur sociala kategorier förhandlas och används i etablerandet av identitet. I analyserna visar jag hur sociala kategorier närmare bestämt används för att konstituera identiteter genom att deltagarna skapar kontraster mellan den egna gruppen vi och dom (andra). Analyserna visar vidare hur kategoribundna attribut används för att för att konstituera sociala kategoriseringar. Jag visar också hur ungdomarna använder mer specifika interaktionella resurser, t.ex. active voicing och extreme case formulations, för att etablera eller förhandla om sociala kategoriseringar. En analys visar på interaktionella strategier och redskap som används för att göra motstånd. Motståndet kan dels syfta till att undvika att tillskrivas medlemskap i en viss kategori, dels bestå av olika sätt att omförhandla innebörden av att tillhöra en viss kategori. Därmed nyanseras generaliserande föreställningar om sociala grupper och ungdomarna undviker att kategoriseras som passiva offer för kulturella föreställningar.

I en analys undersöks hur kön, etnicitet och generation konstitueras genom berättande. Jag analyserar tre olika typer av narrativer, prototypiska, hypotetiska och generiska. Jag visar hur de olika typerna av narrativerna dels fungerar återskapande genom att gestalta typiska medlemmar av en social kategori, dels fungerar som nyanserande motexempel.

Sammanfattningsvis visar jag hur de olika språkliga resurserna ovan framförallt används för tre olika typer av diskursivt arbete under gruppsamtalen. För det första argumenterar ungdomarna för att de är unika och självständiga och därmed oberoende av kulturella förväntningar. För det andra positionerar de sig i relation till kategorierna genom att de iscensätter sig som vanliga på olika sätt. För det tredje etablerar ungdomarna en positiv självbild genom att nyansera eller omförhandla de icke önskvärda föreställningar som förknippas med kategorierna.

I avhandlingen betonas också hur självbilder och identiteter förhandlas och relevantgörs i ett socialt sammanhang. Resultaten visar hur kategoriseringar dels har situationell relevans och förhandlas lokalt, dels leder till normativa förväntningar på hur medlemmar av sociala grupper bör bete sig. I samtalen nyanseras och omförhandlas dessa normativa förväntningar på olika sätt och möjliggör i förlängningen nya sätt att tänka och vara.

Abstract in English

The aim of the thesis is to show how gender, ethnicity and generation membership categories are constituted in talk-in-interaction. The main material comprises seven video recordings of multi-participant conversations among school pupils, aged 16 to 19.

An important theoretical term is intersectionality, i.e. the interplay between different social categories. The tools of analysis are mainly derived from conversation analysis and discursive psychology. Identity is seen as a dynamic phenomenon and I analyse the identities the participants themselves make relevant during the course of the conversations.

The investigation, aided by membership categorisation analysis, is carried out into how social categories are negotiated and used in establishing identity. In the analyses, social categories in particular are used in order to constitute identities by the participants creating contrasts between in-group, we, and out-group, them. Category-bound activities are used to constitute social categories. The participants also use more specific resources for talk-in-interaction for example, active voicing and extreme case formulations to establish or negotiate social categories. Interactional strategies and tools are used in resistance to avoid being attributed membership in a certain category, and partly consist of various ways of renegotiating the implication of belonging to a certain category. Thus, generalising notions about social groups become more nuanced and the adolescents avoid being categorised as passive victims of cultural notions. Gender, ethnicity and generation membership are furthermore constituted through storytelling.

To sum up, the above linguistic resources are used first and foremost for three different types of discursive work during the group conversations. First, the adolescents argue that they are unique and independent and therefore not dependent on cultural expectations. Secondly, they place themselves in relation to the categories by their enacting themselves as normal in various ways. Thirdly, the adolescents establish a positive self image by modifying or renegotiating the non-desirable activities associated with the categories.

The results show how the categories have situational relevance and are dealt with locally, and invoke normative expectations as to how members of social groups ought to behave.