Social stressors and their association with psychosomatic problems among adolescents: Implications for school social work

Abstrakt

Bakgrund och syfte: Sociala påfrestningar i och utanför skolan kan leda till psykisk ohälsa och öka sociala ojämlikheter. Att eliminera eller mildra sociala påfrestningar kan bidra till att minska framtida sociala- och hälsorelaterade problem. För att kunna förebygga hälsoproblem och främja välmående bland ungdomar behöver skolsocialt arbete vägledas av kunskap om samspel mellan sociala förhållanden och risk- och skyddsfaktorer i, liksom utanför skolan. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka associationer mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär samt undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka styrkan mellan dessa associationer. 

Resultaten från avhandlingen visade följande: 1) tilltro till sin egen förmåga påverkade inte associationerna mellan någon av de skol- eller familjerelaterade påfrestningarna och psykosomatiska besvär (II). 2) Kön påverkade styrkan i associationen mellan tilltro till den egna förmågan och psykosomatiska besvär (II). 3) Associationen mellan elevers uppfattning av skolpersonalens arbete mot mobbning i skolan och elevernas psykosomatiska besvär påverkades inte av olika typer av mobbning som en elev varit utsatt för, kontrollerat för kön, ålder, boendesituation, föräldrars arbetslöshet och brist på vänskap (III). 4) Associationen påverkades heller inte av huruvida man är flicka eller pojke, ålder, boendesituation eller föräldrars arbetslöshet, kontrollerat för brist på vänskap och utsatthet för mobbning (III). 5) Associationen mellan funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär påverkades inte av föräldrars krav på skolprestationer, ungdomens egna krav på skolprestationer eller tilltro till sin egen förmåga (IV).

Slutsatser: Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt arbeta med aspekter så som elevers press relaterat till skolarbetet samt krav på bra skolprestationer. Dessutom behövs ett särskilt fokus på flickor då de tillhör en riskgrupp i vissa avseenden samt på ungdomar som bor med en ensamstående förälder eller de som bor utan sina föräldrar. Fler slutsatser är att socialt stöd från vuxna i skolan är viktigt i relation till ungdomars psykosomatiska besvär, oavsett om eleven är utsatt för mobbning eller ej. Därför behöver skolkuratorn kontinuerligt arbeta mot mobbning, både med elever och också lärare samt på organisatorisk nivå. Eftersom sociala, psykologiska och somatiska besvär är benägna att hänga samman är det viktigt att skolkuratorn och skolsköterskan har ett nära samarbete för att förebygga hälsoproblem och främja välmående. Detta samarbete underlättas av ett skolklimat och en skolkultur som stödjer skolpersonalens möjligheter till att arbeta hälsofrämjande. Bristen på interaktionseffekter mellan variablerna som inkluderades i de olika studierna tyder på att variablerna är stabila och att deras inverkan på psykosomatiska besvär inte är lätt att påverka.