Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen
Pernilla Andersson Varga undersöker de textrepertoarer som elever på fyra olika gymnasieprogram erbjuds att utveckla under kursen svenska B, och belyser bland annat det nationella provets roll för hur lärare utformar sin undervisning.
Pernilla Andersson Varga
Margreth Hill, Per Holmberg, Maj Asplund Carlsson, Marianne Dovemark
Fil.dr Anita Norlund, Högskolan i Borås
Göteborgs universitet
2014-11-14
Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen
Teaching writing in upper secondary school. The role of the Swedish subject in social reproduction
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen
I såväl nationella som internationella policydokument som gäller utbildning betonas betydelsen av att individer utvecklar en litteracitet som utmärks av förmåga att analysera, resonera och kommunicera. Denna typ av språklig kompetens ses som en förutsättning för att människor skall kunna utöva inflytande i samhället.
Denna studie undersöker de skrivrepertoarer som görs möjliga för gymnasieelever att utveckla inom skolämnet svenska. Resultaten visar på en differentiering av skrivundervisningen som beror på huruvida den riktar sig till elever på yrkesförberedande eller studieförberedande program – detta trots att eleverna formellt sett studerar samma kurs, med samma uppnåendemål, på samma skola. Elever på de båda studieförberedande programmen ges möjlighet att skriva utredande och argumenterande texter som rör sig i en vertikal diskurs, medan texter som skrivs av elever på yrkesförberedande program till största delen rör sig i en horisontell diskurs och präglas av reproduktion. Dock visar studien också ett exempel då den sociala reproduktionen bryts. Elever som studerar på det yrkes-förberedande handels- och administrationsprogrammet erbjuds en starkt inramad skrivundervisning med tydliga instruktioner som svarar mot styrdokumentens och det nationella provet krav.
Det är uppenbart att skrivundervisningen påverkas av elevernas samhällsklass och kön, och att själva gymnasieutbildningen bidrar till att producera ojämlikhet genom att olika aktörer visar sig ha låga förväntningar på yrkeselevers prestationer, och då särskilt på arbetarklasspojkars studieresultat. Studiens implikationer påvisar behovet av att olika skolaktörers syn på elever som studerar på yrkesförberedande program behöver utmanas och att lärare kan behöva utveckla sin skrivdidaktiska verktygslåda för att bättre kunna möta yrkeselevers undervisningsbehov.
Teaching writing in upper secondary school. The role of the Swedish subject in social reproduction
The importance of developing a literacy characterized by the ability to analyse, reason and communicate, in order to it make possible to have an impact on society, is emphasized in international and national educational policy documents. This study explores the writing repertoires that are made available to upper secondary school students in the school subject of Swedish. The results reveal a differentiation between the teaching of writing to students on academic programmes and vocational programmes, even though the students study the same course, with the same goals to be attained, at the same school.
Students on academic programs are given the opportunity to produce expository and argumentative texts moving in a vertical discourse, whereas texts produced by vocational students mainly move in a horizontal discourse, and typically involve reproducing facts. However, the study also provides an example of interruption of social reproduction – the vocational business and administration students are offered a strongly framed curriculum characterized by explicit instructions that meet the requirements of the syllabus and the final national test.
It is evident that the teaching of writing is affected by the students’ social class and gender, and that the educational system itself produces inequality by having low expectations of the performance of vocational students, in particular that of working-class young men. The implications of the study are that there is a need to challenge school actors’ ideas about vocational students and a need for teachers to develop didactic tools to meet the demands of this category of students.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
