Skriftspråksutveckling under högstadiet

Skriftspråksutveckling under högstadiet

Syftet med avhandlingen är att kartlägga utvecklingsmönster i texter skrivna av elever i den svenska högstadieskolan. Avhandlingen innefattar dels en traditionell textlingvistiskt orienterad ansats gentemot 318 texter, dels en ansats som är utvecklad särskilt för avhandlingen med termen röst i centrum. För kartläggningen av röstfenomen används 266 av texterna. Texterna är skrivna av 31 elever som följts kontinuerligt från slutet av skolår 5 till slutet av skolår 9. Alltså är ett longitudinellt angreppssätt centralt.

För det första visar studien att textlängd ökar generellt sett i början av de undersökta åren, men tenderar att avta och stabiliseras mot slutet av år 9. Ordlängd och ordvariation ökar också, men för dessa mått syns inte någon liknande återgång. Ett visst mått av samband tycks finnas mellan längre text och högt betyg, men de båda andra måtten, ordlängd och ordvariation, tenderar att ha ett stabilare samband, dvs. längre ordlängd och mer variationsrikt språk återfinns i texter med högre betyg.

För det andra visar den kvantitativa delen av röstkartläggningen en liknande tendens som ordmängd, dvs. att mängden röstfenomen ökade i början av perioden för att sedan minska och stabiliseras. När olika s.k. rösttyper undersöktes i detalj visade det sig att texter med högre betyg innehåller mycket sofistikerade tekniker för att modifiera rösttyper i text. En sådan rösttyp är vad som i avhandlingen betecknas med termen röstblandning en rösttyp som är som mest frekvent dels i texter med högt betyg, dels i årskurs 9:s texter. Avhandlingen visar också att det i somliga elevers texter inte finns sådana röststrategier alls, och i ytterligare någras utvecklas de, men högst sparsamt. Röstblandning är också ett av fyra s.k. högbetygsdrag avhandlingens resultat kring röst sammanfattas med. (De övriga benämns reduktion, ersättning och kluster.)

Båda ansatser visade också på tydliga skillnader för respektive mått beroende på vilken texttyp som undersöks. T.ex. när en text med mycket av specialiserad vokabulär dominerar, t.ex. en sakprosaorienterad texttyp, så blir ordlängdsmåttet påverkat så till vida att det får mycket högre värden än för exempelvis berättande eller skönlitterär text. Ytterligare en texttypisk åtskillnad (gällande röstbegreppet) iakttogs i det att referat tenderar att dominera elevernas sakprosa och citat dominerade således i deras berättande texter.

Abstract in English