Skolkuratorns samtalspraktik: en studie om individuella samtal med barn i den svenska grundskolan

Abstrakt

Denna avhandling fyller en del av den kunskapslucka som finns gällande skolkuratorers individuella samtalspraktik. Det övergripande syftet är att undersöka den individuella samtals praktik som skolkurator bedriver i den svenska kommunala grundskolan, inom ramen för skolans elevhälsoarbete. Tre grundläggande forskningsfrågor formulerades enligt följande: Vad kännetecknar det skolsociala arbetet med avseende på struktur, process och interventioner i skolkuratorns individuella samtal med barn? Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter av hjälpande och försvårande aspekter i skolsocialt arbete, interventioner och utförande samt samverkan med andra aktörer i elevhälsoteamet? Vad kännetecknar skolkuratorns individuella samtal utifrån ungdomarnas erfarenheter och uttryckta behov?

Avhandlingen består av fyra delstudier vilka publicerats i vetenskapliga artiklar. Den ena studien koncentrerar sig på skolkuratorernas egna erfarenheter av individuella samtal med barn, baserad på fokusgruppsintervjuer som genomfördes med 22 skolkuratorer (fördelade på fyra fokusgrupper). I den andra studien beskrev samma grupp av skolkuratorer sina erfarenheter av att vara en del av ett multiprofessionellt team, elevhälsoteamet (EHT) under fokusgruppsintervjuerna. Dessa två studier analyserades genom innehållsanalys. Den tredje studien i avhandlingen består av en kvantitativ protokollstudie avseende barns karakteristika, samtalsstrategier och interventioner. Skolkuratorer (20 stycken) fyllde i ett protokoll efter avslutat samtal med ett barn. Totalt samlades 193 protokoll in baserade på samma antal unika barn och analyserades med deskriptiv statistik. Den fjärde studiens syfte var att fördjupa kunskapen om de individuella skolkurativa samtalen ur ungdomarnas perspektiv. Individuella intervjuer med ungdomar (15 år) genomfördes och analyserades sedan genom innehållsanalys.

Avhandlingen belyser nödvändigheten för barn att uttrycka sig själva, när det gäller sin livssituation, sin oro och sina problem. Avhandlingen visar att skolkurator kan vara en aktör för att hjälpa och avlasta barn genom individuella samtal. Skolkuratorer beskrivs som skolans och elevhälsoteamets (EHT) psykosociala expert, med fördjupad kunskap om psykosociala effekter och konsekvenser för barn.

En ytterligare slutsats i avhandlingen är att det saknas regler eller riktlinjer för skolkuratorns individuella samtal i svenska grundskolor. Det kan vara av vikt att sådana regler och riktlinjer upprättas, för att säkerställa att barn blir lyssnade och för att kunna uttrycka sin berättelse i en trygg och tillitsfull samtalsmiljö i skolan.