Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola
Johanna Jormfeldt
Docent Stefan Höjelid, Professor Per Gerrevall, Docent Per Strömblad
Docent Jörgen Johansson
Linnéuniversitetet
2011-02-18
Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola
The hidden gender equality problem of school democracy: Student experiences in a gender segregated upper secondary school
Institutionen för samhällsvetenskaper
Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola
Avhandlingens övergripande frågeställning är om skolans demokratiuppdrag förverkligas på ett jämställt sätt i den svenska könssegregerade gymnasieskolan. Elevernas erfarenheter av skoldemokrati mäts i dimensionerna inflytande, diskussion och rättssäkerhet. Tre olika förklaringsfaktorer beaktas i sammanhanget; könstillhörighetens, könskontextens och programkaraktärens betydelse för dessa erfarenheter.
Undersökningen bygger på enkätsvar från eleverna i avgångsklasserna på Kronobergs läns samtliga gymnasieskolor läsåret 2008/2009. Resultatet av en serie regressionsanalyser visar att varken könstillhörighet, könskontext eller programkaraktär – var för sig – påverkar skoldemokratierfarenheterna. Ju fler män det finns i undervisningsmiljön desto sämre blir dock erfarenheterna av inflytande och diskussion när alla de tre förklaringsfaktorerna kontrolleras för varandra. Vidare framstår gymnasieprogram med ett manligt kodat karaktärsinnehåll som särskilt gynnade ifråga om skoldemokrati. Andelen män är vanligtvis hög på sådana program, och därför tar den negativa effekten av mansrepresentation och den positiva effekten av programtillhörighet ut varandra om inte en explicit uppdelning görs av dessa båda aspekter. Att hålla isär könskontext och programkaraktär är således mycket viktigt vid studier av skoldemokrati, eftersom betydelsefulla effekter annars förblir fördolda.
Det primära värdet bakom skolans demokratiuppdrag är att tillförsäkra eleverna rätten till en demokratisk vardagsmiljö i skolan, oavsett eventuella sekundära effekter. Undersökningen visar att skoldemokrati är viktigt för eleverna. Oberoende av kön och programtillhörighet upplever de elever som har goda erfarenheter av skoldemokrati skolmiljön som betydligt bättre än de elever som har dåliga skoldemokratierfarenheter. Ifråga om sekundäreffekter tycks erfarenheterna av skoldemokrati ha olika betydelse för kvinnliga och manliga elevers lärande. Det finns ett negativt samband mellan mäns inflytandeerfarenheter och deras betyg i svenska och matematik, medan kvinnors diskussionserfarenheter samvarierar positivt med betygen. I datamaterialet finns inga samband mellan elevernas vardagliga skoldemokratierfarenheter och deras inställning till att rösta i kommande riksdagsval.
The hidden gender equality problem of school democracy: Student experiences in a gender segregated upper secondary school
The general question in this dissertation is whether the democracy of schools is carried out in a gender equal manner in Sweden s gender segregated upper secondary school. Students experiences of school democracy are measured using the dimensions of influence, discussion and legal rights. Three different explanatory factors are considered: the significance of gender, gender context and the character of the school programmes for these experiences.The study is based on student responses to a poll conducted in the top form classes of Kronoberg County s upper secondary schools during the school year 2008/2009. The results of a series of regression analyses show that neither gender, gender context or programme character alone had an affect on experiences of school democracy. However, the more males present in a teaching environment, the poorer the experiences of influence and discussion are when all of the three explanatory factors are controlled for. In addition, the school programmes having male-coded character content particularly stand out favourably regarding school democracy. The number of males is usually high in such programmes and therefore the negative effects of male representation cancel out the positive effects of programme affiliation unless an explicit division is made of both of these aspects. Thus, keeping gender context and programme character separate is very important with studies of school democracy, since significant effects otherwise remain hidden.The study demonstrates that school democracy is important for students. Those students who have good experiences of school democracy perceive the school environment as significantly better than those who have poor experiences of school democracy. Concerning secondary effects, it appears that experiences of school democracy have different implications for learning among female and male students. There is a negative relationship between male experiences of influence and their grades in Swedish and Maths, while female experiences of discussion seem to show a positive covariance with grades. There is no relationship found in the data between students daily experiences of school democracy and their thoughts on voting in the upcoming parliamentary election.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
