Skolans mötespraktik – en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse

Skolans mötespraktik – en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse

Skolutveckling är ett begrepp som har positiva förtecken såväl i skola som bland forskare. Men vad innebär skolutveckling? Det tycks finnas många idéer om vad skolutveckling borde leda till. Föreställningen om vägen dit tycks ofta vara linjär och önskan förefaller vara att det är möjligt att uppnå rättvisa, enhetlighet och samförstånd. I denna aktionsforskningsstudie är syftet att komma bakom dessa föreställningar, genom att lyfta fram det pedagogiska arbetet på en specifik skola och relatera det som sker där till förändring och utveckling. Skolans mötespraktik fokuseras i studien, eftersom det är där som lärare och andra yrkesverksamma förväntas utöva det samspel som läroplanen betonar som en viktig dimension för skolans utvecklingsarbete. Förutom lärarna innehar också flera olika ledare i mellanpositioner viktiga funktioner, som exempelvis utvecklingsledaren och specialpedagogen. I studien studeras särskilt det arbete och samspel som en utvecklingsledare, nämligen jag själv, och skolans arbetslag är involverade i. En hermeneutisk, narrativ metod belyser de yrkesverksammas tolkningsprocesser. Dessa tolkningsprocesser beskrivs som sammantvinnade med den förändring som sker på skolan i stort. På så sätt framgår att den förståelse som de yrkesverksamma utvecklar är helt avgörande för hur utvecklingsarbetet tar form. De tar ansvar genom att agera utifrån sin kunskap, men har skilda utgångspunkter beroende på vilken arbetsgrupp de tillhör och vilka erfarenheter de har. Den pedagogiska praktiken utvecklas, enligt studiens resultat, i en växelverkande, dialektisk process som kännetecknas av att vara konfliktfylld. Problemfyllda situationer, som ofta upplevs som problematiska av de som är inblandade, uppmärksammas i studien som nödvändiga och intressanta, för den som vill få kunskap om vad som ännu är ouppklarat och ofärdigt i det ständigt pågående utvecklingsarbetet.

The meeting practice of schools a study of school development through professionals understanding

The practical work in a school and the interpretation processes of professionals form the focus of this study, the aim of which is to understand school development through the professionals own understanding. The collaborative work conducted in meetings at a specific school form the focus of enquiry. Using an action research approach, questions are posed about 1) how the interpretation processes in the meeting-practices can be understood, and 2) in what ways those interpretation processes are of significance for processes of change ongoing at the school. The study is carried out using an action research approach through an inquiry into my own practice as a development leader, as well as that of my colleagues. A critical hermeneutic view that draws on the work of Paul Ricoeur is used to interpret the empirical data, which consists of a logbook from my own work, recordings and minutes from teaching team and school management group-meetings, together with group interviews with all of the professionals about the development work that had taken place during the period of the study. The results show that, even though the actions of a professional can be interpreted as a form of responsibility in action, there is nevertheless a need for interpretation, communication, and critical reflection over the consequences in practice, since consequences do not always correspond with the aims of actions. Thus, space for ongoing interpretation processes are of importance in order for professionals to be able to make well-reasoned decisions about their work. A comparison between the ways of handling a process of reform in the practice of two different teaching teams reveals that their collective interpretation processes function as a form of critique in practice , in the sense that problematic situations and conflicts reveal aspects of the work where critical reflections collide with the rules and norms that are supposed to regulate practice. Such situations call for thorough inquiry. The analyses of the discussions and the use of the language at two meetings reveal that communication and decision-making among the professionals at the school can be characterized as conflict-ridden. Conflicts of interpretation constitute a condition which opens up the possibility for new understandings to arise.