Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention

Psykisk ohälsa hos unga och särskilt bland flickor och unga kvinnor är ett allvarligt folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är ofta sammanlänkad med stressrelaterade problem, ångest, depression och psykosomatiska besvär såsom smärta, värk och sömnproblem. Interventionsmodeller anpassade till unga kvinnors livssituation och sociokulturella sammanhang behöver utvecklas och utvärderas. Avhandlingens övergripande syfte är att med en tvärvetenskaplig ansats fördjupa kunskap och utveckla förståelse för unga kvinnors upplevelser av stress och psykisk ohälsa utifrån en genusteoretisk och psykosomatisk kroppsförståelse, samt att utveckla och utvärdera en genusmedveten och kroppsbaserad interventionsmodell i form av en stresshanteringskurs för unga kvinnor med stressrelaterad problematik. Studiekontexten är en ungdomshälsomottagning i norra Sverige med specifik inriktning mot ungas psykiska och psykosociala hälsa. Mottagningen uppfyller kriterierna för en ungdomsvänlig miljö och utgår från ett hälsofrämjande och salutogent förhållningssätt. Vid forskningsprojektets genomförande byggde verksamheten på samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa och ungdomsmottagningen för sexuell hälsa. Det multidisciplinära teamet innefattade fysioterapeutisk kompetens vilket är ovanligt i ett nationellt perspektiv. Avhandlingen består av fyra delstudier där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats. Intervjuer och frågeformulär användes för att undersöka deltagarnas erfarenheter och symtom i relation till upplevd stress före och efter deltagande i interventionen. Den studerade gruppen bestod av totalt 65 unga kvinnor,16 till 25 år, som sökt till en ungdomshälsomottagning för stressrelaterade problem och för att delta i en stresshanteringskurs. Stresshanteringskursen var en kombination av reflekterande diskussioner och kroppsorienterade metoder. I delstudie I undersöktes multipla symtomområden kopplade till psykiska och kroppsliga problem, självbild och aspekter av kroppsmedvetande före interventionen. Fyrtiosju av de unga kvinnorna deltog i studien. Resultatet jämfördes med publicerade friska/normala och kliniska referensgrupper. I delstudie II analyserades intervjuer med 25 unga kvinnor före deras deltagande i stresshanteringskursen. Kvalitativ innehållsanalys användes tillsammans meden genusteoretisk och fenomenologisk tolkningsram. I delstudie III gjordes uppföljande intervjuer med 32 av de unga kvinnorna efter avslutad kursperiod. Kvalitativ innehållsanalys användes för att fånga erfarenheter och förändringsprocesser. I delstudie IV beskrivs och problematiserades en kroppsbaserad och genusmedveten interventionsmodell, så kallade stresshanteringskurser i ungdomsvänlig miljö. Kursen utvärderades genom mätningar av förändringar i symptomområden såsom psykiska och kroppsliga problem, självbild och kroppsmedvetande med formulären Adult Self Report (ASR), Social Analysis of Social Behavior (SASB) och Body Perception Questionnaire (BPQ). Femtiofyra unga kvinnor deltog i utvärderingen. Resultaten visar att i jämförelse med referensgrupperna, rapporterade de unga kvinnorna en komplex symtomatologi med hög grad av internaliserade problem såsom ångest, depression och kroppsliga besvär. De visade även uppmärksamhetsproblem, negativ självbild och upplevelser av kroppsligt obehag (delstudie I). De unga kvinnornas berättade om en problematisk kropp, höga krav på sig själva att nå framgång i olika aspekter av ung femininitet som exempelvis att prestera på topp i skolan, se bra ut, vara tillgänglig och ta ansvar för sig själv och andra. Deras strävanden i enlighet med normativ femininitet innebar ett självkritiskt förhållningssätt. Upplevelsen av en ”kollapsande kropp”, samt förlorad tillgång och tillit till den egna kroppen kan förstås som en existentiell förlust av subjektivitet och kroppslig närvaro (delstudie II). De unga kvinnornas berättade erfarenheter efter kursen visade att de funnit ”ett rum för att återhämta kraft i ett stressigt liv”. Kursen bidrog till en känsla av egenmakt och aktörskap som tillät dem att i en tillåtande miljö avlasta bördor av personligt ansvar och skuld. Upplevelser av att ”finna en social oas där normer kan utmanas”, ”att bli kroppsligt stärkt” och att kunna ”förändra (könade) positioner” pekar på självstärkande förändringsprocesser som bidrog till en stärkt förmåga att hantera upplevd stress trots en fortsatt pressad livssituation (delstudie III). Mätningarna visade flera signifikanta förändringar. Deltagarnas kroppsmedvetande hade stärkts i aspekter såsom grundning, tillfredsställelse med kroppen, och förmåga att lyssna till kroppens signaler. Självbilden var mer positiv och mindre negativ. Internaliserade symtom som ångest, depression och kroppsliga besvär hade minskat (delstudie IV). Avhandlingen bidrar till att integrera genusteoretiska perspektiv på ungas psykiska ohälsa med psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi och hälsofrämjande interventionsutveckling. Den ger en vidgad förståelse för könade konstruktioner och sociokulturella aspekters betydelse för psykosomatiska utryck hos unga kvinnor, vilket är ett värdefullt bidrag i utvecklingen av såväl teori som interventionsmodeller inom fysioterapi, liksom inom andra områden. Avhandlingen visar på en modell för hur psykosomatiskt orienterade och genusmedvetna fysioterapeuter kan arbeta med unga i grupp på en ungdomshälsomottagning med inriktning mot psykisk och psykosocial ohälsa.

Create space. Young femininity, body and mental health – a gender sensitive and health promoting intervention