Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen
Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.
Karina Nygren
Lennart Nygren, Professor Urban Janlert, Professor
Curt Hagquist, Professor
Umeå universitet
2012-05-11
Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen, och dess samband med normrelaterat beteende samt med föräldra- och skolfaktorer
Adolescent self-reported health in the Umeå region: Associations with behavioral, parental and school factors
Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete
Självrapporterad hälsa hos ungdomar i Umeåregionen, och dess samband med normrelaterat beteende samt med föräldra- och skolfaktorer
Den här avhandlingen består av en kvantitativ och en kvalitativ studie. Syftet med den kvantitativa studien (artikel I-III) var att undersöka sambandet mellan ungdomars självrapporterade hälsa och deras normrelaterade beteende samt föräldra- och skolfaktorer. Data samlades in under 2005, genom en enkät som riktade sig till alla ungdomar i årskurs 7-9 i en region i norra Sverige (n=5060). De statistiska metoder som användes i den kvantitativa studien var bland annat chi2- test, logistisk regression samt flernivåanalys. Resultaten visade att även om de flesta ungdomar rapporterade en god allmän hälsa, så var det också en relativt stor andel som rapporterade huvudvärk, magont samt upplevelser av stress. Flickor rapporterade sämre hälsa än pojkar, en skillnad som var större i åk 9 jämfört med åk 7. Resultaten visade också att normföljsamhet hade ett signifikant samband med god självrapporterad hälsa. De ungdomar som upplevde relationen och kommunikationen med sina föräldrar som dålig, rapporterade också dålig hälsa i högre utsträckning än övriga. Sambandet mellan självrapporterad hälsa och föräldrarelationer kunde inte förklara skillnaderna i ohälsa mellan pojkar och flickor. Vidare, analyser visade att det fanns större variationer i självrapporterad hälsa mellan ungdomar (inom en skola) än mellan olika skolor. Dåliga relationer med lärare, skolk, samt att bli utsatt för mobbning hade ett signifikant samband med dålig självrapporterad hälsa, på en individuell nivå.
Syftet med den kvalitativa studien (artikel IV) var att undersöka vilka faktorer inom skolan som möjliggör och som utgör barriärer för användningen av enkätresultaten från en lokal skolenkät. 2011 genomfördes 21 intervjuer med skolområdeschefer och rektorer inom en kommun i Sverige. Analyser av intervjumaterialet genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från denna studie visade att spridningen och användningen av resultaten från skolenkäten kan beskrivas som två relaterade faser i en process. De faktorer som underlättade samt utgjorde barriärer för spridningen och användningen av enkätresultaten var kvalitativt olika varandra beroende på vilken fas i processen respondenterna hänvisade till.
Dessa resultat illustrerar den mångfacetterade komplexitet som inryms i ungdomars hälsa och dess sociala determinanter, en komplexitet som både forskare och professionella behöver ta hänsyn till. Ungdomars hälsa angår ett flertal samhällssektorer, vilket visar på betydelsen av en fortsatt utveckling av samverkan mellan professionella inom exempelvis hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten.
Adolescent self-reported health in the Umeå region: Associations with behavioral, parental and school factors
This thesis consists of a quantitative and a qualitative study. The quantitative study (articles I-III) aimed to examine how self-reported health in adolescence is associated with behavioral, parental, and school factors. Through a survey directed at all adolescents in grades 7-9, data were collected in 2005 in a region in northern Sweden (n=5060). Statistical methods were used to analyze the survey data: chi2tests, multivariate logistic regressions and multilevel logistic regressions. Results showed that even though most adolescents reported good health, there were also rather large proportions of adolescents who reported headaches, stomach aches and feelings of stress. Girls reported poor health to a higher extent than boys, a difference that was larger in grade 9 than in grade 7. The results also showed that being norm compliant was associated with good self-reported health. Furthermore, perceiving relations and communication with parents as poor was associated with poor self-reported health; however, this relationship could not explain gender differences in self-reported health. Continuing on, analyses showed that there exist greater variations in self-reported health between students (within a school) than between different schools. On an individual level, poor relations to teachers, bullying and truancy were associated with poor general health. Thequalitative study (article IV) sought to examine barriers to and facilitators of utilization of local school survey results within a school setting. In 2011, 21 school district managers and principals within a Swedish municipality were interviewed. Analyses were performed using a qualitative content analysis. The results from the qualitative study showed that the dissemination and utilization of school survey results appeared as two interrelated phases in one process. Barriers and facilitators differed qualitatively depending on the phase, dissemination or utilization.
In conclusion, professionals as well as researchers need to consider the complexity of adolescent health and its social determinants. Adolescent health is a concern for multiple sectors in society, which highlights the need for further development of collaborations between professionals in relevant fields, such as health care, school and social services.
Relaterade länkar
Skolbibliotek
Åk F–Vux Folk- och världsmusik
Åk 4–9 Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 6/2024
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Nyhetsbrev
