Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood

Hälsobegreppet har ändrats från att fokusera på hälsa enbart som frånvaro av sjukdom till ett utvidgat hälsobegrepp vilket gör det relevant att studera de egenskaper som verkar som skyddande för individer med tex psykisk ohälsa, så kallade salutogena faktorer. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste frågeställningarna inom barn- och ungdomspsykiatrin. ADHD symptom innebär en funktionsnedsättning vilket kan leda till stora problem inom familj, med kamrater och i skolan vilket påverkar självkänsla negativt. Det finns dock flera studier som visar att barn- och ungdomar med ADHD kan ha en god självkänsla och fungera bra i sin miljö trots diagnosen. Det innebär att graden av funktion och hälsa verkar kunna skilja avsevärt sig hos barn med en och samma diagnos. FrågeställningAtt studera sambanden mellan symptom på ADHD och hälsofaktorerna självkänsla och känsla av sammanhang från barn till unga vuxen. MetodUndersökningsgruppen kommer från en longitudinell tvillingstudie (TCHAD) inkluderande alla tvillingar födda mellan 1985 05 01 1986 12 31. I undersökningen ingår frågeformulär till ungdomar och föräldrar om förekomsten av ADHD symptom, självkänsla, autonomi och känsla av sammanhang. Vid 8-9 års ålder genomfördes den första datainsamlingen med frågor om ADHD symptom. Den första uppföljningen gjordes vid 13-14 års ålder med frågor om ADHD symptom, psykisk ohälsa och självkänsla. Det har även gjorts en fördjupad intervjustudie med ett urval från den ursprungliga kohorten vid 15-16 års ålder. Då genomfördes en klinisk intervju samt frågeformulär om ADHD, frågeformulär om ADHD symptom, psykisk ohälsa självkänsla och känsla av sammanhang . Vid 21 års ålder genomfördes ytterligare en datainsamling särskilt med frågor om ADHD-symptom. ResultatDelstudie 1: Studie med Cotwin-kontroll-design där tvillingpar som var diskordanta för ADHD vid 8-9 års ålder identifierades. Ett mått på självkänslaid 14-15 års ålder var sedan utfallsvariabel. Resultat: Totalt fanns fullständiga data från båda datainsamlingarna vid 8-9 och 14-15 års ålder hos 873 tvillingpar. Av dessa var 37 par samkönade och diskordanta för AD/HD vid 8-9 års ålder. Parade t-test användes för att studera skillnaderna mellan fallen och kontrollerna i utfallsvariabeln, självbild/känsla? vid 14 års ålder. Tvillingen med många ADHD symptom vid 8-9 års ålder i respektive tvillingpar hade en statistiskt signifikanta lägre självkänsla vid 14-15 års ålder jämfört med sin co-tvilling. Delstudie 2: En personorienterad design användesdär ADHD symptom vid 8-9 års ålder relaterades till olika mönster av självbild vid 14-15 års ålder. Studiegruppen klassifierades med hjälp av en klusterlösning baserat på de fem del-skalorna i det instrument som är ämnat att mäta självkänsla. Klusteranalysen genererade sju grupper av individer med olika profiler av självkänsla. Därefter analyserades förekomsten av ADHD symtom hos individerna i respektive kluster.Resultat: ADHD-symtom var mest förkommande i en av de sju profilerna som karaktereiserades av en låg självkänsla i de delskalor som indikerar förmågor och talanger samt psykiskt välmående.Delarbete 3: Syftet med detta delarbete var att studera om självkänsla vid 13-14 års ålder kan relateras till ADHD-symptom vid 21 års ålder samt att studera om självkänsla vid 13-14 års ålder relateras till specifika subgrupper av ADHD-symptom. Vi använde självrapporterade ADHD-symptom (21 år), Föräldrarapporterade ADHD-symptom (13-14 år) och självkänsla I think I am (13-14 år). Resultat: Vi fann ett longitudinellt samband mellan självkänsla vid 13-14 års ålder och ADHD symptom vid 21 års ålder. Vidare fann vi att självkänsla vid 13-14 års ålder verkar även kunna relateras till uppmärksamhetsstörning vid 21 års ålder. Delstudie 4: Syftet var att studera hur Känsla av Sammanhang relaterades till den longitudinella utvecklingen av ADHD symptom 312 individer deltog i undersökning som omfattade en klinisk intervju där ADHD symptoms skattades (K-SADS-PL). En modell med ADHD symptom och KASAM skattad vid 16 års ålder samt självrapporterad förekomst av ADHD-symptom vid 21 års ålder användes. Analyserna visade att Känsla av Sammanhang har betydelse för den longitudinella utvecklingen av ADHD mellan åldrarna 16-21. Vi fann att nivån på ADHD-symptom var statistiskt signifikant lägre vid 21 års ålder hos dem som hade mycket ADHD symptom och hög KASAM vid 16 års ålder jämfört med de individerna med mycket ADHD symptom och låg eller normal KASAM vid 16.

Abstract in English

Background: Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common behavioural disorders in school-aged children. The prognosis in adulthood can sometimes be problematic in different aspects related to education, employment, socialization, and overall mental health. The functional impairment of ADHD has been related to the development of a low self-esteem. However, there are reports describing children and adolescents with severe ADHD symptoms that do not report problems such as low self-esteem or problems in school or social competencies.Aim: Self-esteem and sense of coherence (SOC) are both seen as important factors for health and therefore, the overall aim of this thesis was to examine the longitudinal and concurrent relationship between low self-esteem, SOC and ADHD from childhood to young adulthood.Method: The data used in all four papers came from the longitudinal Twin study of Child and Adolescent Development (TCHAD). The twins and/or their parents have been contacted in four different waves. Wave 1 was in 1994 (twins were 8-9 years old) and wave 2 was in 1999 (twins were 13-14 years old). In 2001, a clinical study with a sub sample including the twin pairs living in the Stockholm county area (twins were 15-17 years of age) and finally Wave 4 was in 2006 (twins were 20-21 years old). I used DSM III based ADHD criteria in order to study ADHD symptoms in Paper I and II and DSM IV based criteria for ADHD symptoms in Paper III and IV. We used the I think I am questionnaire in Paper I, II and III for the purpose to study self-esteem and the SOC scale in Paper IV.Results: There was a long-term relationship between ADHD-symptoms in childhood and a low self-esteem in adolescence. However, the patterns of findings in ADHD discordant MZ and DZ twins could indicate the association is not causal but instead problems caused by a common factor for example personality traits due to a genetic factor. A low self esteem in adolescence was associated with a high score of ADHD symptoms in early adulthood, especially with the development of the inattentive subtype of ADHD compared with the hyperactive/impulsive subtype.Children with high scores of ADHD symptoms often seem to have profiles of selfesteem characterized by low scores in the domains skills and talents and psychological well-being. However, more than a few children with high score ADHD had profiles characterized of good self-esteem. In addition, children with the most persistent high scores of ADHD symptoms had relatively good self-esteem profiles.SOC could be a protective factor for the development and the maintenance of mental and physical health. This hypothesis was supported by the findings of a statistically significant interaction between SOC and ADHD at 16 on the outcome, i.e. ADHD at 21 years. The young persons with high (SOC) at age 16 had a low score of ADHD symptoms at age 21 even if they had a high ADHD score at age 16.Conclusions: There was a longitudinal relationship between low self-esteem and high scores of ADHD symptoms from childhood to early adulthood. A high SOC seems to be a good predictor for a reduction of ADHD symptoms from adolescence to early adulthood.