Segregation och karriärposition: En studie av bostadsomgivningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen

Segregation och karriärposition: En studie av bostadsomgivningens betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen

Det huvudsakliga syftet med denna avhandling är att öka kunskaperna om segregationens konsekvenser genom att undersöka i vilken mån den sociala omgivningen i form av bostadsområdet har betydelse för individers socioekonomiska utveckling. Målet är att undersöka huruvida grannskapseffekter existerar till följd av den ökade segregationen samt vilken betydelse sådana effekter har för människors karriärmöjligheter. Tre skilda aspekter av socioekonomisk karriär står i fokus för undersökningen: individers utbildnings-, sysselsättnings- samt inkomstkarriärer. Avhandlingens övergripande frågeställning lyder: Bidrar segregationen till att skapa ojämlika möjligheter till socioekonomisk karriär på utbildnings, sysselsättnings- och inkomstområdet? Andra viktiga frågeställningar är:

§ Är möjligheterna att lyckas i skolan och uppnå goda utbildningsresultat i gymnasiet olika för ungdomar bosatta i områden som skiljer sig åt med avseende på den sociala sammansättningen?

§ Har bostadsområdet någon betydelse för hur lång utbildning ungdomar skaffar sig?

§ Ger bostadsområden med en viss social sammansättning dess ungdomar ett bättre utgångsläge på arbetsmarknaden i förhållande till ungdomar boende i andra bostadsområden med annan social sammansättning?

§ Påverkar områdets sociala sammansättning individers möjligheter till en positiv ekonomisk utveckling? Är t e x risken för svag arbetsinkomstutveckling bland ungdomar större i vissa områdestyper än andra?

§ Finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller påverkan på de olika karriäraspekterna?

§ Vilken betydelse har boendetiden? Kan en eventuell flytt från en områdestyp till en annan i de tidiga vuxenåren ha någon betydelse för individens socioekonomiska karriär?

Teoretiska antaganden

Ett huvudantagande är att individers livschanser och socioekonomiska karriärer utvecklas olika beroende på i vilken typ av bostadsområde denne tillbringar större delen av sin uppväxttid i. Av detta följer antaganden om att vissa miljöer helt enkelt kan vara mer socioekonomiskt gynnsamma än andra när det gäller möjligheter till karriär. Ett av antagandena inom grannskapseffektforskningens socialisationsteoretiska perspektiv är att stora koncentrationer av resurssvaga invånare kan inverka negativt på enskilda individers möjligheter i livet. Bostadsområdets vuxna betraktas som en viktig ingrediens för i synnerhet barn och ungdomars socialisation genom sin funktion som rollmodeller. De är med hjälp av dessa som de yngre internaliserar sociala normer och lär sig gränser för acceptabelt beteende. Tillgången på positiva rollmodeller i bostadsområdet i form av välutbildade vuxna med bra arbeten kan med detta synsätt tänkas ha betydelse för såväl individens utbildningsprestationer som dennes utbildningsnivå, sysselsättning och framtida arbetsinkomst,. Detta då dessa personer kan fungera gynnande för sådana attityder och beteenden som bidrar till framgång i skolan samt kan förmedla budskapet om att förvärvsarbete är något som är värt att eftersträva. Bostadssegregationen kan antas ha stor betydelse för vilka typer av rollmodeller som finns i området.

Andra tänkbara påverkansvägar relevanta i sammanhanget skulle kunna vara kamratgrupper samt informationsöverföringen inom sociala nätverk mekanismer som främst betonas inom epidemiteori, teorier om social normöverföring samt socialnätverksteori. Kamraternas betydelse som socialisationsagent ökar i takt med individens ålder och kan antas ha ett starkt inflytande på individens inställning till skolarbete och därigenom utbildningsprestationer. Individens sociala nätverk av kontakter kan ha betydelse för dennes sysselsättning i förvärvsarbete och inkomst, då individen genom att utnyttja dessa nätverk kan få information om lediga tjänster. Bostadssegregationen är till stor del styrande för vilka typer av nätverk som finns i bostadsområdet. Resursmässigt svaga nätverk kring individen, t e x i form av många arbetslösa, kan ha negativa effekter för individens möjligheter medan starka nätverk i form av många förvärvsarbetande på motsvarande sätt kan ha positiva effekter.

Med utgångspunkt från ovanstående resonemang kan bostadsområden som domineras av många resursstarka individer antas utgöra mer gynnsamma sociala miljöer än andra när det gäller karriärmöjligheter, medan områden som domineras av resurssvaga individer kan fungera hämmande och påverka karriärmöjligheterna negativt.

Metod och material

Avhandlingen fokuserar på ungdomar en av de grupper i samhället som generellt identifierats som fördelningsmässigt missgynnade under 1990-talet och löpt högre risk än andra att hamna i utsatta situationer. Denna grupp drabbades hårt av sysselsättningskrisen då deras etablering på arbetsmarknaden i det närmaste avstannade helt i början av 1990-talet. Bostadsområdets kontext kan antas utöva mer inflytande på dessa än andra grupper. De befinner sig i ett tidigt skede av livet och i en socialisationsfas där det omgivande samhällets inflytande har större betydelse än tidigare under uppväxten. Därtill kommer att ungdomar av både resursmässiga och institutionella skäl oftare lever ett mer geografiskt bundet och platsförankrat vardagsliv än andra grupper. Den period som studeras sträcker sig från år 1991 fram till år 2002. Tidsperioden täcker såväl tidpunkten för den ekonomiska krisens inträde som perioden efter då dess effekter i form av ökad arbetslöshet, fördjupad boendesegregation samt ökade sociala klyftor mellan människor blev allt mer påtagliga. Undersökningsområdet utgörs av Stockholms län.

Avhandlingens undersökningspopulation utgörs av samtliga individer födda 1975, som varit bosatta i ett och samma bostadsområde i Stockholms län perioden 1991-1995. Undersökningen omfattar således observationer av hela den faktiska populationen inom den valda kohorten, inte ett urval. Undersökningspopulationen uppgår till sammanlagt 9486 individer. Dessa är vid undersökningsperiodens början 16 år och har vid tidpunkten då deras socioekonomiska karriärer analyseras, hunnit uppnå en ålder av 27 år.

I arbetets inledande fas måste själva bostadsområdet avgränsas. Analysen resulterade i följande fem socioekonomiska kluster/områdestyper:

Områdestyp 1 . Innefattar endast bostadsområden med villa och småhusbebyggelse med upplåtelseformen äganderätt. Bostadsområdena inom denna områdestyp är socioekonomisk sett de mest välmående med höga inkomster, många sysselsatta, få lågutbildade och en låg andel utlandsfödda. Områdena inom denna grupp är centralt belägna och återfinns i såväl Stockholms kommun som i kranskommunerna.

Områdestyp 2. I denna områdestyp återfinns blandade flerfamiljshusområden med såväl hyresrätter som bostadsrätter. Även bostadsområdena inom denna grupp är välmående med inkomster över genomsnittet för länet, få lågutbildade och en låg andel utlandsfödda. Samtliga bostadsområden är centralt belägna i Stockholms innerstad, samt närliggande områden.

Områdestyp 3 Domineras av villa- och småhusbebyggelse med äganderätt. Små inslag av äldre flerfamiljshusbebyggelse finns dock. Bostadsområdena inom denna grupp påminner om områdena inom områdestyp 1, så till vida att den domineras av villabebyggelse, har en hög andel sysselsatta och låg andel utlandsfödda. Till skillnad från områdestyp 1 så är dock inkomsterna lägre och andelen lågutbildade högre här. De bostadsområden som ingår i denna grupp är främst belägna i Stockholms läns mer perifera kommuner som ännu har ett förhållandevis stort inslag av landsbygdsområden.

Områdestyp 4. Inom denna grupp ryms bostadsområden med flerbostadshus främst byggda under 1940-50-talet, samt områden byggda inom miljonprogrammet. Bostadsområdena består till stor del av hyresrätter, dock med vissa inslag av bostadsrätter. Inkomsterna ligger under medelinkomst för länet, medan andelen lågutbildade och andelen socialbidragstagare ligger över genomsnittet.

Områdestyp 5 omfattar ett begränsat antal bostadsområden, närmare bestämt 16 st. Dessa bildar dock tillsammans en egen grupp med anledning av starkt avvikande värden från genomsnittet på samtliga socioekonomiska variabler. Medan andelen sysselsatta ligger mycket under genomsnittet, ligger andelen utlandsfödda, andelen lågutbildade och andelen socialbidragstagare mycket över genomsnittet. Inkomsterna är mycket låga. Bebyggelsen består uteslutande av flerfamiljshus med i huvudsak hyresrätter. Större delen av de bostadsområden som Storstadskommitten bedömt som utsatta återfinns här.

I analyserna av ungdomarnas utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst tas inte enbart hänsyn till individ- och familjeegenskaper utan även till ungdomarnas eventuella rörlighet mellan olika områdestyper. Genom att i analyserna skilja mellan klusterstannare, d v s individer som perioden 1991-1999 eller längre varit bosatta i en och samma områdestyp, och klusterflyttare de individer som bott i samma områdestyp 1991-1995 och som därefter flyttat till en annan områdestyp så kan troligtvis tydligare indikationer på förekomst av eventuella grannskapseffekter erhållas. Vid en prövning av grannskapseffekter är de s k klusterstannarna av extra stort intresse. Detta av flera skäl, inte minst av att klusterstannarna genomlevt en längre s k exponeringstid i områdestypen, d v s utsatts för eventuell påverkan från en och samma omgivning under en längre tid än klusterflyttarna. Medan klusterflyttarnas exponeringstid kan vara kort så är klusterstannarnas exponeringstid förhållandevis lång och innefattar såväl tonår som de första vuxenåren av individernas liv. Mot bakgrund av detta så borde effekterna från omgivningen på individers utbildningsnivå vara starkast för dem som stannat i samma områdestyp hela perioden. Vi kan med andra ord förvänta oss ett starkare kontextberoende för klusterstannarna i jämförelse med klusterflyttarna.

Mot bakgrund av det teoretiska resonemanget tidigare finns anledning att vänta positiva effekter på den socioekonomiska karriärens aspekter för individer som bor i bostadsområden som kännetecknas av en resursstark befolkning och där många är högutbildade och sysselsatta i förvärvsarbete (Områdestyp 1 och 2), medan negativa grannskapseffekter på utbildningen främst kan förväntas för individer bosatta i bostadsområden (områdestyp 4 och 5) där den genomsnittliga utbildningsnivån är låg och många är arbetslösa.
Resultat och slutsatser

När det gäller studien av utbildningsprestationer indikerar resultatet att omgivningen har ett visst om än något begränsat inflytande på ungdomarnas utbildningsresultat i gymnasiet. När hänsyn tas till skillnader i individ- och familjebakgrund kvarstår skillnader i betygsresultaten för ungdomar från olika områdestyper. Resultatskillnaderna är störst för ungdomar bosatta i de utsatta bostadsområden inom områdestyp 5 i förhållande till områdestyp 1 de resursstarka villaområdena vilka utgör referenskategori.

Resultaten visar också att ungdomar bosatta i vissa bostadsområdestyper och då särskilt i utsatta områden (områdestyp 5) löper större risk att erhålla låga eller ofullständiga betyg. Effekterna från omgivningen tycks dessutom vara starkare för kvinnor än för män. Bland kvinnor bosatta i bostadsområden inom områdestyp 5 är risken för ofullständiga eller låga betyg mer än dubbelt så hög i förhållande till kvinnor bosatta i de resursstarka villaområdena inom områdestyp 1. Möjligheterna att lyckas i skolan är således till viss del olika för ungdomar bosatta i olika typer av områden. Resultaten så här långt tyder sammantaget på att socialisationsteorin kan ha viss relevans där de vuxnas betydelse som rollmodeller understryks. Andelen högutbildade i bostadsområdet kan vara av särskild betydelse för ungdomarnas utbildningsresultat.

När det gäller studien av ungdomarnas utbildningsnivå är resultaten något tydligare än i studien av utbildningsprestationer. Resultaten av de analyser som gjorts visar att omgivningen har betydelse för hur lång utbildning man skaffar sig. Detta gäller i synnerhet övergången till högre utbildning.

Boendetid i respektive områdestyp tycks också i enlighet med de antaganden som gjordes tidigare ha en viss betydelse för ungdomarnas utbildningstid. Analysen av klusterstannarna, d v s de ungdomar som hela perioden 1991-1999 varit bosatta i ett bostadsområde inom en och samma områdestyp/kluster, visar att det genomsnittliga antalet utbildningsår är lägre för ungdomar i bostadsområden tillhörande områdestyperna 3, 4 och 5, i jämförelse med referensområdenas ungdomar när hänsyn tagits till skillnader i individ- och familjebakgrundsegenskaper. Störst är skillnaderna för ungdomar från områdestyp 5, utsatta bostadsområden, vilka i genomsnitt har nio månader kortare utbildning i jämförelse med referensområdenas ungdomar. Även bland de klusterflyttande ungdomarna d v s de ungdomar som bytt områdestyp/kluster efter år 1995 finns skillnader när det gäller utbildningsnivån i förhållande till referensområdena i de tre ovannämnda områdestyperna. Dessa skillnader är dock mindre i jämförelse med de resultat som erhölls i analysen av de klusterstannande ungdomarna.

Omgivningen har även en klar betydelse för ungdomarnas övergång till eftergymnasiala studier. Chansen att inneha en eftergymnasial utbildning är klart lägre för ungdomar i samtliga områdestyper i jämförelse med referensområdenas ungdomar, med undantag för de ungdomar som stannat i bostadsområden inom områdestyp 2 hela perioden. För dessa ungdomar är chansen till eftergymnasial utbildning ungefär lika stor för referensområdenas ungdomar. En förklaring till detta ligger sannolikt i andelen högutbildade i omgivningen, vilken i bostadsområdena inom områdestyp 2 är lika hög som i referensområdena, men betydligt lägre i övriga områdestyper. Dessa resultat kan i likhet med studien av utbildningsprestationer kopplas till teoretiska resonemang som lyfter fram betydelsen av bostadsområdets vuxna i egenskap av rollmodeller och förebilder något som betonas inom det socialisationsteoretiska perspektivet och modeller om kollektiv socialisation. Den allra lägsta chansen att inneha en eftergymnasial utbildning finns bland kvinnor som stannat i bostadsområden inom områdestyperna 4 och 5 hela perioden. Resultaten tyder också på att en flytt från i synnerhet dessa områden kan öka chansen att uppnå eftergymnasial utbildning samt att kvinnor i utbildningshänseende tycks ha mer att tjäna på en flytt i jämförelse med männen. Sammanfattningsvis kan resultatet därmed anses stödja det resonemang som fördes tidigare om att det kan vara gynnsamt för utbildningskarriären att befinna sig i en omgivning med många högutbildade och där utbildning uppmuntras, medan en omgivning med få högutbildade knappast bidrar till att gynna utbildningskarriären. Även här kan såväl bostadsområdets vuxna rollmodeller samt individens kamratkontakter tänkas ha ett stort inflytande över individers beteenden. Kontakten med dessa påverkar sannolikt individens inställning till studier och kan på sikt vara avgörande för individens beslut om att läsa vidare eller ej.

För övriga undersökta aspekter av socioekonomisk karriär sysselsättning samt inkomst tycks dock omgivningen endast ha ett begränsat, om än inte obetydligt inflytande. Mot bakgrund av de teoretiska resonemang som förts, väntades negativa effekter från omgivningen på individers sysselsättning i förvärvsarbete i de socioekonomiskt svaga områdestyperna. Dessa antogs också vara starkast för de ungdomar som stannat i en och samma områdestyp hela den aktuella perioden. Resultaten från analyserna av klusterstannarna visar dock inte på någon förekomst av negativa effekter från omgivningen. Chansen att vara sysselsatt i förvärvsarbete för ungdomar i bostadsområden inom områdestyp 4 och 5 är inte mindre, utan tvärtom till och med något större i förhållande till ungdomarna i referensområdena. Det rör sig dock inte om några större skillnader. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta resultat. En sådan skulle kunna vara att det i socioekonomiskt svaga områden finns nätverk som betyder mer för sysselsättningen än vad som antagits. Omgivningen i form av dessa nätverk skulle således fungera positivt för sysselsättningen i förvärvsarbete och bidra till att ungdomarnas förvärvsarbetande inte är lägre i dessa områdestyper än i andra. En annan möjlighet är att de åtgärder som vidtagits för att öka sysselsättningen bland de boende i resurssvaga och utsatta områden faktiskt givit resultat och underlättat ungdomars inträde på arbetsmarknaden, något som avspeglar sig i undersökningsresultatet. Eventuella effekter från omgivningen riskerar då att inte fångas upp i analysen utan överskuggas helt eller delvis av de framgångsrika satsningarna på sysselsättningen i dessa områden. Istället för att mäta grannskapseffekter mäts då snarare effekterna av åtgärdsprogrammet.

Till detta kommer att hänsyn även måste tas till att resultatet till viss del även speglar ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden. Inträde och etablering på arbetsmarknaden sker exempelvis senare för ungdomar från de två resursstarka områdestyperna, då dessa i genomsnitt studerar längre i jämförelse med ungdomar från övriga områdestyper. Många av dessa ungdomar har år 2002 med anledning av detta sannolikt en svagare arbetsmarknadsförankring i jämförelse med ungdomar från områden i övriga områdestyper. Att resultatet visar en något större chans att vara sysselsatt i förvärvsarbete för ungdomar i bostadsområden i områdestyp 4 och 5 är mot bakgrund av detta inte lika anmärkningsvärt. Det är möjligt att helt andra resultat skulle ha erhållits om undersökningspopulationen istället innefattat individer betydligt äldre än 27 år. Det kan därmed inte uteslutas att omgivningen kan ha ett större inflytande på individers sysselsättning i förvärvsarbete än vad som framkommit i denna studie.

Analysresultaten från studien av arbetsinkomst uppvisar dock tecken som tyder på att omgivningen har en viss betydelse om än en svag sådan för ungdomarnas arbetsinkomst. När det gäller männen tyder de kvarvarande skillnaderna för män från i synnerhet bostadsområden inom områdestyp 4 och 5 på att det förekommer grannskapseffekter som påverkar arbetsinkomsten. Resultaten visar också på ett större negativt inflytande från omgivningen bland de män som stannat i områdestyp 4, vars arbetsinkomst är klart lägre i jämförelse med de män som flyttat från områdestypen. Även i analysen av kvinnorna finns kvarvarande skillnader som tyder på en förekomst av grannskapseffekter och som påverkar arbetsinkomsten negativt för kvinnor i tre av områdestyperna/klustren. Samtidigt bör understrykas att samtliga skillnader i arbetsinkomst mellan individer från olika områdestyper som kvarstår efter kontroll av individ- och familjebakgrund är små. Det är i detta sammanhang viktigt att åter igen påminna om undersökningspopulationens ännu låga ålder samt det faktum att resultatet till viss del sannolikt speglar individernas etablering på arbetsmarknaden enligt det resonemang som förts tidigare. Det är fullt möjligt att en liknande studie med en äldre undersökningspopulation hade givit andra resultat. Det kan därmed inte uteslutas att omgivningen kan ha ett större inflytande på individers arbetsinkomster än vad som framkommit här.

Analysresultaten visar sammantaget att den bostadsområdestyp som ungdomarna tillbringat en stor del av sin uppväxttid i, har betydelse för den socioekonomiska karriären senare i livet. Trots att omgivningen för vissa undersökta aspekter av socioekonomisk karriär tenderar att ha ett mer begränsat, om än inte obetydligt inflytande, visar dock studierna sammantaget att det finns områdesmiljöer som är mer gynnsamma än andra för individers möjlighet till socioekonomisk karriär. Detta som en direkt följd av att omgivningen förser ungdomarna med resurser och att de resurser som tillhandahålls ser olika ut beroende på i vilken typ av bostadsområde man är bosatt. Boendesegregationen sätter därmed inte endast direkta spår i form av skillnader i betygsresultat, utbildningsnivå, sysselsättning och arbetsinkomst mellan ungdomar från olika typer av bostadsområden. Den bidrar även genom förekomsten av grannskapseffekter som verkar på olika sätt, till att förstärka de befintliga skillnaderna ytterligare.

Då resultatet visar att det förekommer systematiskt negativa effekter för individer i särskilt utsatta bostadsområden är en ökad satsning på insatser mot segregationens negativa konsekvenser i allra högsta grad motiverad. Det handlar då inte endast om förstärkta insatser riktade direkt till individer som t e x socialbidrag och bostadsbidrag, utan om bredare kompensatoriska insatser riktade till enskilda bostadsområden i städerna.

Segregation and career position: A study of the significance of the neighbourhood context for education, employment and income among young people in the Stockholm region

This study deals with questions about residential segregation and its consequences for the life chances and socio-economic development of individuals. The aim is to investigate if the social composition of the neighbourhood has effects upon the careers of individuals who have lived there as adolescents. One key question is: Does residential segregation, through the presence of neighbourhood effects, produce unequal social and economic career opportunities for individuals living in neighbourhoods with different social contexts?

For this purpose a dataset containing longitudinal geographic and socio-economic information about all individuals in Stockholm during 1991-2002 is used. A cluster analysis is carried out in order to group neighbourhoods with similar social and economic composition. Five different neighbourhood clusters, all with different social contexts, are derived from this cluster analysis. A cohort of individuals born in 1975, who lived in the same neighbourhood for at least five years during their adolescence, was then followed from the age of 16 and their career positions in the areas of education, employment status and labour income, were analyzed 11 years later.

The results of the quantitative analyses indicate, after controlling for individual and family characteristics, small negative neighbourhood effects on individuals educational results in upper secondary school for those having reside in less well-off neighbourhoods. Neighbourhood social context is also relatively strong associated with education level. To reach success in terms of higher education it is obviously advantageous to live in places with many well educated residents. For employment status and income, neighbourhood effects seem to be less pronounced. The main conclusion of the thesis is that the place of adolescence matters for an individual s future and career. This calls for active anti-segregation policies, including the use of urban area-based interventions.