School nurses’ use of Motivational Interviewing as a method for health promoting conversations with parents of primary school children
Marianna Moberg har forskat om skolsköterskors kompetens i motiverande samtal (MI) och potential att främja hälsosamma beteenden hos familjer samt undersökt skolsköterskors och föräldrars erfarenheter av att delta i MI-samtal.
Marianna Moberg
Associate Professor Åsa Norman, Karolinska Institutet Professor Liselotte Schäfer Elinder, Karolinska Institutet Helena Lindqvist, Karolinska Institutet
Professor Preben Bendtsen, Linköpings universitet
Karolinska Institutet
2022-10-28
School nurses’ use of Motivational Interviewing as a method for health promoting conversations with parents of primary school children
Abstrakt
Skolsköterskor i Sverige har ett viktigt uppdrag att stödja barn till hälsosamma levnadsvanor. Idag finns inga vetenskapligt utvärderade och effektiva metoder för hälsosamtal med fokus på föräldraskap och främjande av hälsosamma vanor för barn i skolåldern. Motiverande samtal (MI) är en personcentrerad samtalsmetod som har visat sig vara effektiv för att stödja beteendeförändring hos vuxna.
En Frisk Skolstart är ett hälsofrämjande och förebyggande familjestödsprogram utvecklat för grundskolan med fyra komponenter, varav MI är en av dessa komponenter. Det övergripande syftet med denna avhandling var att utvärdera skolsköterskors MI-kompetens och potential att främja hälsosamma beteenden hos familjer samt att undersöka skolsköterskors och föräldrars erfarenheter av att delta i MI-samtal. Den här avhandlingen inkluderar fyra studier:
Den första studien utforskade vad föräldrar till normalviktiga barn fokuserar på under hälsosamtalet när det gäller barnens mat- och rörelsevanor. Resultaten visade att föräldrar huvudsakligen fokuserar på fem specifika områden, nämligen 1) barnets personlighet och preferenser, 2) föräldrars uppfattning av barnet befintliga vanor, 3) föräldrars ansvar och strategier, 4) interaktion i situationer med mat- och rörelse, och 5) kontextuell påverkan på främjandet av barnets vanor. Dessa fynd kan vägleda skolsköterskor hur de kan förbereda sig för hälsosamtal med föräldrar.
Den andra studien undersökte föräldraskapsstrategier vad det gäller mat och måltider, samt skillnader i strategier mellan föräldrar till barn med olika viktstatus. Resultaten visade att föräldrar till normalviktiga barn oftare använde tvingande strategier i matsituationer medan föräldrar till barn med etablerad övervikt eller obesitas oftare använde restriktiva strategier.
Den tredje studien relaterade skolsköterskors MI-kompetens till förändringar i barns mat- och rörelsebeteenden. Resultaten visade att MI-kompetens som en av fyra komponenter i programmet inte direkt kunde relateras till förändringar i barnens beteenden. Men, när hänsyn togs till om barnet följde rekommenderade beteenden vid baslinjen, var några av de samtalsmetodiska teknikerna relaterade till förbättrade beteenden.
Den fjärde studien undersökte skolsköterskors och föräldrars erfarenheter av att genomföra och delta i MI-samtalen. Resultaten visade bland annat på att både skolsköterskor och föräldrar uppskattade bärande element av MI i de hälsofrämjande samtalen såsom skolsköterskans empatiska förmåga samt känslan av partnerskap och jämställdhet i samtalet.
Sammanfattningsvis visar denna avhandling att både skolsköterskor och föräldrar uppskattade bärande element av MI i de hälsofrämjande samtalen. Resultaten kan bidra till att vidare utveckla MI för hälsofrämjande och förebyggande samtal med föräldrar om barns hälsosamma vanor i allmänhet och om mat- och rörelsevanor i synnerhet.