Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis
Britta Hannus-Gullmets vill med sin avhandling öka kunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare.
Britta Hannus-Gullmets
Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet
Åbo Akademi
2020-01-31
Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis
Abstrakt
Denna studie handlar om ett undervisningsprojekt där barn skrev texter pådator med ett digitalt hjälpmedel, auditiv feedback från talsyntes.
Undersökningen är en multipel fallstudie med fyra fall, och syftet är att ökakunskapen om hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet
stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare. Varje fall består av en undervisningsperiod på fem månader, en termin. Utgångspunkten är att
utvecklingen i läskunnighet kan stimuleras när en lärare och ett barn samarbetar kring en uppgift som är något över barnets kompetensnivå och
läraren stöttar barnet på ett lämpligt sätt. Barnens uppgift i denna undersökning var att skriva ord och texter som de själva valde. Med hjälp av
auditiv feedback skulle barnen hitta språkljudens tecken och undersöka ordens och meningarnas struktur. Arbetet bygger på deltagande observation av barnens skrivande, som dokumenteras i fältanteckningar, och på dokumentation i form av videoinspelningar och loggning av tangenttryckningar. Barnens läs- och skrivfärdigheter testas före och efter projektperioden. Skrivningen med auditiv feedback skedde i barnens skola i form av lektioner med en lärare och en elev. Läraren var också den forskare som utförde undersökningen. Analysen inriktas på hur läs- och skrivfärdigheterna utvecklas, på hur läraren stöttar barnens skrivande och på hur barnen använder auditiv feedback som en stötta, en byggnadsställning, för sitt skrivande. Tre centrala drag kännetecknar den verksamhet som stöttar barn i deras lärande, nämligen ett gemensamt engagemang för uppgiften, en undervisning som är anpassad efter barnet och överföring av ansvaret från den vuxne till barnet. Dessa tre drag kan upptäckas i undersökningens resultat, men det fanns
också utmaningar. Ibland var det svår för läraren att hitta rätt nivå i stöttandet, och det finns exempel på både för mycket och för litet stöttning. Problematiskt för det gemensamma engagemanget var, att läraren ibland skrev i en negativ ton om hur stora svårigheter barnen hade, och att hon ibland
uppmärksammade formella detaljer i texten mer än innehållet i de berättelser som barnen skrev. De största framstegen i läs- och skrivfärdighet skedde i bokstavskunskap hos det yngsta barnet och i användningen av dubbel konsonant och skiljetecken hos de två äldsta barnen. De två yngre barnen arbetade med att läsa och skriva ord och med läsriktningen. Om de hade föreslagit en bokstav för tidigt, hade de svårt att komma på bokstaven igen vid dess rätta plats i ordet, troligen på grund av att de upplevt ett misslyckande. De två äldre barnen arbetade med dubbel konsonant, var och en på sitt eget sätt. Barnen arbetade med auditiv feedback speciellt på den aspekt av skriftspråksutvecklingen som var aktuell för dem just då. När de gjorde rättelser, reparationer, kunde man se en tendens till ökande självständighet i deras arbete.