Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan.

Denna avhandling undersöker muntlig kommunikation ur ett språkutvecklingsperspektiv. Det övergripande syftet är att studera den muntliga kommunikationen i lärandeprocessen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mer specifikt studeras lärande som inbegriper resonemang och förberett tal, viktiga aspekter av en kunskapsrelaterad, muntlig kompetens.

Metoden är etnografisk och samtalsanalytisk. Materialet består av fältanteckningar och ett stort antal video- och audioinspelningar från tre terminers lektioner i två olika klasser. Avhandlingen ansluter teoretiskt till New Literacy Studies; svenskundervisningens muntliga praktiker och muntliga kulturer beskrivs och ses som en del av skolans skriftspråkskultur. Begreppet utbyggd topik används för att analysera i vilken mån elever och lärare utvecklar resonemang, dels i samtalens dialoger, dels i monologer i ett nationellt prov.

Resultatet visar att undervisningen på yrkesförberedande program kan erbjuda elever mycket olika förutsättningar för muntlig språkutveckling. Eleverna på det vårdnadsinriktade programmet deltog i en mer varierad kommunikation än eleverna på det tekniskt-praktiskt inriktade programmet. Klassernas olika muntliga kulturer i svenskundervisningen kunde beskrivas i termer av mönster för resonemang och förberett tal, kunskapsideologi och maktrelationer mellan lärare och elever och elever sinsemellan. Undersökningsklassernas muntliga kulturer avspeglades vidare i deras sätt att genomföra det muntliga nationella provet. Elevernas förmåga att i provets förberedda tal bygga upp ett lagom långt resonemang överensstämde inte med hur väl de byggde ut varje samtalsämne. Förekomst och utformning av resonemang och förberett tal tycks vara mer beroende av undervisningens organisering och av kunskapsideologiska värderingar, än av vilket skolämne som studeras.

Avhandlingen pekar på vikten av en dialogisk undervisning där elever i alla gymnasieprogram utmanas i både resonemang och förberett tal. Den framhåller språket och kommunikationen i sig som ett viktigt innehåll i svenskundervisningen. Slutligen argumenterar den för alla ämnens ansvar för elevers språkutveckling.

Interacting and going solo. On oral communication in upper secondary schools.

The dissertation investigates oral communication from a language development perspective. The overall aim is to study the oral communication that is part of the learning process for Swedish as a subject and for vocational courses in the upper secondary schools. The focus is specifically on learning that incorporates reasoning and prepared speech.

The method used is derived from ethnography and Conversation Analysis. The material consists of fieldnotes, video and audio recordings of lessons from two different classes. The dissertation is theoretically linked to New Literacy Studies ; the oral practices and oral cultures involved in the instruction of Swedish are described and viewed as part of school literacy. The concept elaborated topic is used to analyse the extent to which students and teachers develop reasoning.

The results show that instruction in vocational training programmes can provide students with different conditions for oral language development. Students in the nursing programme took part in more varied communication than students in the technically/practically-oriented programme. The different oral cultures in the two classes could be described in terms of patterns for reasoning and prepared speech, knowledge ideology and power relations. The oral cultures of the classes investigated are reflected in the way they performed in the national test. The students ability to develop a sufficiently extensive line of reasoning for the test s prepared speech did not correspond to how well they developed each topic of discussion. The dissertation emphasises the importance of dialogically organised instruction with students in every upper secondary programme being encouraged in their reasoning and prepared speech. It highlights language and communication in and of itself as important content in the instruction of Swedish. Finally, it argues that each subject is responsible for contributing to the language development of students.