Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik : lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Syftet med föreliggande avhandling är att utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen. Avhandlingen genomfördes såsom ett aktionsforskningsprojekt med fokus på lärares perspektiv avseende transformering och genomförande av transformeringsaktiviteter i matematik. Teoretiska utgångspunkter togs utifrån Smiths teori om urfolksperspektiv, Banks teori för integrering av multikulturellt och interkulturellt innehåll i undervisningen, samt Bernsteins rekontextualiseringsteori. Studien befinner sig mellan forskningsområdena kulturell kontext, pedagogik och matematikdidaktik. Utgångspunkt till avhandlingen var licentiatavhandling av Jannok Nutti där samisk traditionell kunskap beskrevs och analyserades utifrån etnomatematikern Bishops matematiska aktiviteter. Vidare tog studien erfarenheter utifrån Lipkas tidigare forskning i Alaska där samarbetet mellan äldre kulturbärare, lärare, matematiker och forskare resulterade i kulturellt baserade matematiklektioner. Studien genomfördes i samarbete med lärare i sameskola inom ett aktionsforskningsprojekt. Metoden för aktionsforskningen utgick ifrån Nielsens och Aagaard Nielsens kritiska utopiska aktionsforskningsmodell. Studien delades upp i tre delar där första delen byggde på samtal med olika lärargrupper om hur utbildningen i matematik ser ut i dagsläget och vilka utmaningar lärarna upplever avseende samiskt perspektiv för utbildningen i matematik. Del två fokuserade på reflektionssamtal med lärarna utifrån deras genomförda transformeringsaktiviteter i matematik utifrån ett samiskt perspektiv. I del tre genomfördes avslutande samtal med lärarna om deras upplevda utmaningar vid genomförandet av transformeringsaktiviteter. Samtalen analyserades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet från studien visade att lärarnas upplevelser av utmaningar inledningsvis främst var fokuserade på externa hinder bland annat läromedelsbrist, begränsande styrdokument och nationella prov. Dessa upplevde lärarna hindrade deras möjligheter att arbeta utifrån ett samiskt perspektiv i matematik. Aktiviteterna genomfördes genom teman med inslag av matematik, genom matematikuppgifter där innehållet för räkneuppgifterna behandlade samiska kulturella element eller genom aktiviteter där den samiska kulturen låg till grund för försök att transformera lärandet i matematik. Genomförandet innebar en rekontextualisering av samisk kultur för utbildning i matematik som synliggjorde en distans mellan samiska traditionella kunskaper och skolkunskap. Vid transformeringsaktiviteter krävs därför reflektion avseende målet för rekontextualisering. Efter genomförandet av aktiviteter uttryckte lärare i stora drag samma utmaningar som tidigare, men däremot framkom i deras berättelser ett förändrat förhållningssätt inför dessa utmaningar. Externa hinder uttrycktes i högre grad såsom interna. Lärarna uttryckte ett förhållningssätt som visade på att de agerade som förändringsagenter för transformering. I processen synliggjordes dekolonisation genom att samisk traditionell kunskap tillsammans med matematik omformulerades till aktiviteter i förskola och skola.