Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.
Ann-Christin Furu
Docent Silwa Claesson
ÅA : Åbo Akademi
2011-10-28
Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.
Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.
Temat för föreliggande avhandling är det lärande som sker när blivande lärare blir professionella röstanvändare. Syftet är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket. Det faktum att många lärare drabbas av yrkesrelaterade röstproblem, med negativa konsekvenser både för deras egen livskvalitet och för elevernas lärande, utgör studiens bakgrund. Läroprocessens individuella element utforskas i relation till teorier om erfarenhetsbaserat och transformativt lärande. Dess sociala element belyses genom teorin om situerat lärande. Därtill skisseras en bakgrund av själva lärarblivandet, där professionaliseringsprocessen förstås i termer av utvecklad kompetens och identitet. Studiens utgångspunkt är blivande lärares beskrivningar av sina erfarenheter av lärande i samband med utbildning i förebyggande röstvård. Forskningsproblemet formuleras som en fråga: Hur går lärandet till? Strävan är att beskriva, tolka och förstå läroprocessen utgående från de betydelser studerande själva tillskriver sina erfarenheter. Avsikten är att genom ökad förståelse för läroprocessens unika och komplexa karaktär kunna utveckla den utbildning blivande lärare får i ämnet så att den bättre motsvarar de krav yrket ställer. Studien förankras i en fenomenologisk-hermeneutisk forskningstradition, mer specifikt i den narrativa ansatsen. Genom kristallisering av intervjusamtal, skriftliga dokument och observationer eftersträvas täta beskrivningar av studerandes erfarenheter av lärande. I den empiriska studien medverkade tio blivande ämneslärare, som läsåret 2002-2003 genomgick en kurs i förebyggande röstvård. Jag följde dem under deras tid vid lärarutbildningen och mötte dem igen för ett intervjusamtal fem år efter avslutad utbildning, våren 2008. Forskningsmaterialet analyseras genom en kombination av narrativ analys och analys av narrativer, samt genom fenomenologisk-hermeneutisk analys. Tolkningen förverkligas genom en trippelhermeneutisk rörelse med reflexiva inslag. Resultaten rapporteras först deskriptivt i form av individuella narrativer, vilka speglas i logopediska forskningsmaterial. Lärande förstås då som en process av spirande medvetenhet. Därefter följer en tematiserad narrativ om lärande som erfarenheter i dimensionerna kropp, tanke, känsla och relation. Tolkningen fördjupas och förankras slutligen i den relationella pedagogikens synsätt. Läroprocessen förstås då som en rörelse i spänningsfältet mellan befintlig och möjlig röst. Den karaktäriseras som en process av närvaro och samvaro i en mellanmänsklig sfär. Begreppet lärandets refugium introduceras som ett tentativt svar på behovet av ökat utrymme för autenticitet, öppenhet och ömsesidighet i läroprocesserna. I denna tänkta tillflyktsort eller fristad för lärande kan utvecklingen av såväl funktionell som existentiell kompetens och identitet som professionell röstanvändare i läraryrket främjas.
Abstract in English
The theme of this thesis is the learning process that occurs when teachers become professional voice users. The aim is to explore what it (really) means to become a professional voice user in a teaching profession; thereby developing an understanding of how future education in this field can be arranged so as to both effectively prevent vocal problems and to develop oral didactical competence among teachers. The ambition is to describe, interpret, and understand the learning process through a combination of emic and ethic research perspectives. The theoretical frame of reference reflects the cross disciplinary character of the thesis. Voice problems are common among both student teachers and inservice teachers and adversely affect professional competence, identity and quality of life. Additionally, vocal problems are proven to have a negative impact on pupils´ learning. The individual elements of learning are explored in the light of experiential learning theory and transformative learning theory. The social elements of learning are explored in relation to the theory of situated learning. In addition, theories of teacher professionalisation in terms of competence and identity are outlined. The empirical study has a longitudinal and multi method character. It is anchored in a phenomenological hermeneutical tradition, more specifically in narrative inquiry. The point of departure is the learning experiences of ten student teachers, who attended a ten week long course on voice production as part of their teacher training at Åbo Akademi University, in the autumn of 2002 and the spring of 2003. Four interviews in the form of conversations were conducted with each participant. These were crystallised with a process diary, a Swedish Voice Handicap Index, a voice observation, and a video observation. A fifth interview was conducted with each participant five years post teacher training, in the spring of 2008. Participant observation was also conducted throughout the course. The research materials have been analysed and interpreted narratively using a phenomenological hermeneutical method. The results are presented descriptively as individual narratives, which are reflected in logopedic research materials. Learning is here understood as emergent awareness. This is followed by a meta narrative concerning learning as experiences in the four dimensions body, thought, feeling, and relation. Finally, interpretation is expressed with respect to the theory of relational education. Learning is here understood as a movement in the field between the actual and the possible voice. It is also viewed as fundamentally rooted in inter-human relationships, in moments of presence and coexistence. As a tentative answer to the call for an existential space for learning in order to be a professional voice user, I suggest the concept of a learning refuge as a locus for a learning process built on trust, mutuality and openness.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
