Rektorer bör och rektorer gör

Rektorer bör och rektorer gör

Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns särskilda professionella normer för rektorers ledning av skolans demokratiuppdrag. Samtidigt utvecklar jag forskningsmetoder för att identifiera professionella normer så att de kan analyseras, diskuteras och vid behov utvecklas eller förändras.
Normer existerar i grupper av olika slag och genom att använda normbegreppet närmar jag mig rektorers handlingar, inte deras individuella personliga egenskaper. Det är det rättsliga perspektivet, vad rektorer bör göra enligt skollag, grundskoleförordning och läroplan, som är utgångspunkten för studien och därefter undersöker jag vad rektorer säger att de gör med det tolkade uppdraget.
Den första forskningsfrågan är: Hur tolkar rektorer det demokratiska uppdraget till skolledare? Jag tolkar rektorernas svar om vad de gör som att de inte skiljer ut demokratiuppdraget som något särskilt uppdrag, det är en del av helheten – att leda skolverksamhet. De beskriver det som ett förhållningssätt, de vill vara förebilder i sina handlingar och de ser sig som företrädare för ett brett nationellt uppdrag. De flesta av rektorerna beskriver sin ledarstil som att den innefattar många samtal, och de talar mer om att lyssna än om att tala. Rektorerna talar också mer om att de arbetar med demokratiska processer med många inblandade, än att de fattar egna snabba beslut.
Den andra forskningsfrågan: Hur omvandlar rektorer detta uppdrag i konkreta handlingar? visade att den fysiska närvaron och olika former av samtal är centrala för hur uppdraget blir demokrati i praktiken.
Den avslutande forskningsfrågan: Vilka professionella normer för ledarskap ligger i rektorernas konkreta handlingar? är det centrala för denna studie och för att förstå de identifierade normerna använder jag teorier om normens essentiella och accidentiella attribut.
Min stegvisa metod, två omgångar med individuella intervjuer och två omgångar med fokusgrupper med samma 14 rektorer, har lett i två riktningar. Den ena riktningen leder till handlingsanvisningar som även kan betraktas som övergripande normer för en demokratisk rektor. De är resultatet av rektorernas beskrivning av en idealisk demokratisk rektor och de visar komplexiteten i uppdraget vilket fokuserades i gruppintervjuer. Olika normer kan också befinna sig på kollisionskurs med varandra så att rektorer får välja att följa den norm som passar i den specifika situationen. Den andra riktningen går mer på djupet i sex identifierade dilemma- eller problemområden inom demokratiuppdraget.
Normperspektivet, som redovisas i avhandlingen, handlar om att förstå skolans verksamhet, och i detta fall rektorers ledarskap. Sociala och professionella normer bildas och förändras i den kontext de finns i och normperspektivet ger en av flera möjligheter att förstå de handlingar och handlingsmönster som verksamheten består av.
En funktion som normer har är att reducera komplexitet. Rektorsyrket är komplext vilket också de identifierade normerna visar. Det har varit svårt att identifiera tydliga tecken på en särskild professionell reproduktion av normer mellan och för rektorer. Det finns ofta få eller inga tecken på hur rektorers handlingar sprids eller kommuniceras. En slutsats är att det krävs mer konkreta normer för att reducera komplexiteten för rektorer. En av avhandlingens identifierade och analyserade normer är: rektorer bör ha självkännedom. Rektorerna talar här om reflektionens betydelse för ökad självkännedom. Jag menar att reflektion, över egna och andras handlingar, ger rektorerna möjlighet att få den distans som krävs för ökad självkännedom.
Genom att använda ett normperspektiv kan rektorerna få språkliga begrepp att använda för att kunna reflektera över egna och andras handlingar. Reflektionen ger distans och möjlighet att kritiskt granska de handlingar rektorerna utför och de normer de styrs av. Genom reflektionen kan rektorer i högre grad bli medvetna om sina handlingar. De kan då välja om de ska styras av en social norm, av en lärarnorm, av en särskild rektorsnorm eller om de vill göra på sitt eget individuella sätt.

Abstract in English

The purpose of the thesis is to study whether any special professional norms exist with regard to principals leadership of the democratic mission which is presented to the schools. The aim is to identify norms in order to be able to later analyse and understand them. Norms exist in groups of various types, and by using the term norm I am addressing the actions of principals, rather than their individual personal characteristics. It is what principals should be doing according to the Swedish School Act, the Swedish Compulsory School Ordinance and their curricula that serves as the point of departure for the study, and from there I proceed to study what principals are doing based on the interpreted mission. The first research question is: How do principals interpret the democratic mission presented to the schools? I interpret the responses of the principals regarding their actions as follows: they do not distinguish the democratic mission as a separate one, but rather view it as part of the whole process of leading the school. Most of the principals describe their management style as one that involves numerous dialogues, and they speak more about listening to others than about talking themselves. The principals also talk more about working with democratic processes that involve large numbers of people than about making quick decisions by themselves. The second research question is: How do principals translate this mission into concrete actions? This question reveals that physical presence and different types of dialogue are central to how the mission translates into democracy in practice. The final research question is: What professional norms for leadership are inherent in the principals concrete actions? This is the central issue in this study, and I have used the essential and accidental attributes of the norms in order to identify and to understand them. The step-by-step method, two rounds of one-by-one interviews and two rounds of focus group interviews with 14 principals, has led me in two directions. One has led toward action instructions that can also be viewed as general norms for a democratic principal. The results point to the complexity of the mission. The items are intertwined, and they can also find themselves on a collision course, with the result that principals have to choose to follow the norm that fits the specific situation in question. The other direction goes into greater depth in six identified dilemmas or problem areas in the context of the democratic mission. In general it has been difficult to identify clear signs of any separate professional reproduction of norms among or for principals. The norm perspective, used in the thesis, has to do with understanding schools and, in this case, the leadership provided by principals. Social and professional norms are formed and changed in the contexts in which they exist, and the norm perspective offers one of a number of possible ways of understanding the actions and patterns of actions of which the principals activities consist. One of the identified norms is that principals should have self-awareness. The principals speak about the importance of reflection for greater self-awareness. Applying a norm perspective could enable the principals to acquire the linguistic terms and concepts to allow them to reflect on their own actions and those of others. Through reflection, the principals could become more highly aware of their own actions. They can then choose whether they will be governed by a social norm, a norm for teachers or a separate norm for principals, or if they wish to act in their own individual way. Should principals be norm followers, norm breakers or change agents? Which is in the best interests of the pupils?