Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskola och förskola. En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring

Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskola och förskola. En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring

Det övergripande syftet med avhandlingen är att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en licentiatuppsats som avslutades 2014. Ytterligare doktorandstudier bygger på två artiklar. Dessa artiklar svarar på specifika forskningsfrågor.

Delstudie 1 var en systematisk litteraturöversikt och fokuserade på förskollärarens roll i undervisningen i matematik i förskolan. Delstudie 2 var en textanalys och undersökte hur förskollärare tolkar sittundervisningsuppdrag utifrån läroplanens direktiv och hur de beskriver innebörden av undervisningsbegreppet i förskolan. Data från delstudie 1 var 68 forskningsartiklar och från delstudie 2 var det 50 förskollärares reflektionstexter. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt var baserad på två teoretiska perspektiv: läroplansteori och Bernsteins teori om pedagogisk praktik. Resultaten från de två delstudierna visar på vikten av att förskollärare har både ämneskunskap och didaktisk kompetens för att genomföra undervisning i spontana situationer och planerade aktiviteter. Resultaten från delstudie 1 visar de olika roller förskollärare har när de undervisar i matematik i förskolan – rollerna som instruktör eller interaktör –vilka styrs av socialpedagogisk eller skolförberedande läroplanstradition. I forskningsstudierna instruerar förskollärare ett planerat ämnesinnehåll eller interagerar i barnens lek och andra vardagssituationer för att främja barns lärande i matematik.

Resultaten från delstudie 2 visar en utbildning som styrs av osynlig pedagogik inom den socialpedagogiska läroplanstraditionen. Förskollärarna beskriver att undervisningen sker spontant i lek och i andra vardagliga situationer utifrån barns intressen och behov. Förskollärarna har också ett syfte med undervisningen och de planerar aktiviteter med barnen. Dessa visar en undervisning styrd av en synlig pedagogik som kännetecknar
förskoletraditionen. Dessutom finns det indikationer på att en ny läroplanstradition håller på att växa fram med vissa likheter från tidigare traditioner med ett tillvägagångssätt som är både lekbaserat och målinriktat. Barns delaktighet och inflytande är centralt i undervisningen. Det gör att undervisningen formas utifrån barns intressen och att mål från läroplanen vävs in i det vardagliga arbetet. Förskolläraren formar medvetet miljön i förskolan och använder material för att främja barns lärande, vilket gör att undervisningen får ett tydligare ämnesinnehåll.

De två delstudierna och licentiatstudien visar att lärare och förskollärare har svårt att transformera en ny läroplanstext. Läroplanerna har tolkningsutrymme och osäkerheten som uppstår på transformeringsarenan visar att lärare och förskollärare behöver stöd för att realisera läroplanens nya riktlinjer.