Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials

Abstrakt

Syftet med avhandlingen var att undersöka faktorer som inverkar på matvanor bland barn och ungdomar med betoning på individuella faktorer, skolan samt marknadsföring av mat. En kontrollerad skolbaserad interventionsstudie med fokus på fisk utformades med hjälp av socialpsykologisk teori (Theory of Planned Behaviour) och genomfördes bland elever i årskurs åtta i Göteborgsområdet 1998-1999. Faktorer som har betydelse för att äta fisk i skolan studerades genom fokusgrupper i en skolklass (n=23) och en enkätbaserad tvärsnittsstudie vid två skolor (n=162). Elevers fiskkonsumtion i skolan mättes genom observation. I interventionsstudien deltog 228 elever från tre skolor och två olika insatser, dels förändring av skollunchen (SL) och dels förändring av skollunchen förstärkt med förändring av hem- och konsumentkunskapsundervisningen (SL+HE), jämfördes med avseende på beteende, attityder och kunskap.Vid uppföljningen visade det sig att fiskkonsumtionen hade ökat signifikant i SL+HE-gruppen. Dessutom hade även kunskaper om fiskens näringsmässiga betydelse ökat i båda grupperna.Förekomst och innehåll av livsmedelsreklam till barn jämfördes i elva länder: Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Tyskland, Grekland, Italien, Spanien, Sverige, England samt USA. TV-sändningar från de tre mest populära kommersiella kanalerna bland barn 3-12 år (i Sverige TV3, TV4 och Kanal 5) spelades in mellan klockan 6.00 och 22.00 under två veckodagar och tvåhelgdagar under en sammanhängande vecka (okt 2007 till mars 2008) (n=192timmar). I 82 av de svenska reklamfilmerna analyserades med hjälp av diskursanalys hur mat artikuleras i hälsodiskursen.Andel livsmedelsreklam varierade mellan 11% (Brasilien) till 29% (Grekland och Italien) (Sverige 18%). Andel reklam för non-core mat(innehåller hög halt av oönskade näringsämnen och/eller energi och tillhör ej baslivsmedel) varierade mellan 53% (Australien) till 87% (Tyskland) (Sverige63%). Över alla länder var antal reklaminslag per timme och kanal för non-core mat högre under den tid då barn tittar mycket och majoriteten av de reklaminslag som innehöll övertalningstekniker gjorde reklam för non-core mat. I Sverige varsamtliga av de fem vanligaste livsmedelsprodukterna som gjordes reklam för när barn tittar mycket non-core mat. Hälsoaspekter användes i stor utsträckning i svenska reklamfilmer; mat artikulerades som behandling eller skydd, som att känslomässigt må bra eller som omsorg En del mat som traditionellt sett anses ohälsosam (t ex hamburgermåltider, chips och feta mejeriprodukter),marknadsfördes som hälsosammare genom offensiv retori

Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials

The purpose of this thesis was to examine influences on dietary change among children and adolescents with particular emphasis on individual factors, the school setting and food marketing. The Theoryof Planned Behaviour was used to develop a controlled school-based intervention with a focus on fish among 8th grade pupils in the Gothenburg area. Factors influencing fish consumption in school were studied by means of focus group discussions in a school class (n=23) and a questionnaire at two schools (n=162). Fish consumption was measured by observation. In the intervention study, 228 pupils from three schools participated and changes in the school lunch (SL), further augmented by changes in the home economics syllabus (SL+HE) were compared regarding changes in behaviour, attitudes and knowledge. At follow up, fish consumption had increased significantly in the SL+HE group and positive changes in nutritional knowledge were seen in both intervention groups. The frequency and nature of television food advertising to children was compared in eleven countries including Sweden. Television in the three commercial channels most popular with children aged 3-12 years (in Sweden TV3, TV4 and Kanal 5) was recorded between 06:00 and 22:00 for two weekdays and two weekend days (n=192h). In 82 of the Swedish commercials, further analyses of how food was articulated in the health discourse during children s peak viewing times were carried out by means of discourse analysis. Across countries, the proportion of food advertisements varied (11-29%, in Sweden 18%) as well as advertisements for non-core foods, i.e. foods high in undesirable nutrients and/or energy (53-87%, in Sweden 63%). Overall, the rate of non-core food advertising was higher in children s peak viewing times and the majority of food advertisements containing persuasive marketing were for non-core foods. Health aspects were used extensively in Swedish commercials; food was articulated as treatment or protection, as feeling good or as caring. Some foods with unhealthy associations (e.g. hamburger meals, crisps and high-fat dairy) were endorsed as healthier by means of offensive rhetoric.