Hoppa till sidinnehåll
Lärarprofessionen

Professionell komplexitet i svensk förskola. Pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag

Publicerad:26 augusti
Uppdaterad:24 september

Med sin avhandling vill Maria Lennartsdotter belysa arbetssituationen i förskolan såsom den framträder i digitala aktivismtexter från #pressatläge, samt hur pedagogerna positionerar sig i relation till förskolans förändrade villkor och uppdrag.

Författare

Maria Lennartsdotter

Handledare

Professor Annica Löfdahl, Karlstads universitet. Katarina Ribaeus, Karlstads universitet

Opponent

Docent Susanne Kjällander, Stockholms universitet

Disputerat vid

Karlstads universitet

Disputationsdag

2024-09-13

Abstrakt

Fokus för denna doktorsavhandling är att belysa svensk förskola så som den framställs i berättelser av fler än 1000 pedagoger under #pressatläge 2018, en hashtag som syftar till att förbättra arbetsvillkoren i svenska förskolor. Utifrån policydokument beskrivs svensk förskola som en rättighet för varje barn och ändrade politiska reformer har bidragit till att fler barn kan gå i förskola. Innehållet i förskolans verksamhet har förändrats då undervisning och utbildning nu är mer i fokus än omsorg och lek. Samtidigt minskade antalet personal med pedagogisk utbildning minskat och fler pedagoger sjukskrevs. Vidare uttryckte flera pedagoger år 2017 att arbetsbelastningen i förskolan var för hög. Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med en bild av arbetssituationen såsom den framträder i digitala aktivismtexter från #pressatläge, samt hur pedagogerna positionerar sig i relation till förskolans förändrade villkor och uppdrag.

Resultatet av analysen visar att svensk förskola har ett mångfacetterat uppdrag och att pedagogyrket innehåller fyra professionella identiteter; läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren och administratören. Trots att de professionella identiteterna inkräktar på varandra, utför pedagogerna ändå sitt uppdrag. Det dagliga arbetet påverkas av de erfarenheter och visioner pedagogerna uttrycker i berättelserna. Även bestämmelser om barns vistelsetider, förskolans rutiner, stora barngrupper, personalbrist och pedagogernas värderingar om hur arbetet ska ske inverkar. Vidare lyfter pedagogerna ofta fram extrema situationer och tenderar att överdriva berättelserna för att visa varför arbetsvillkoren i förskolan bör förbättras. Den frekventa användningen av extrema formuleringar kan dock minska berättelsernas trovärdighet. Avhandlingens resultat kan öka förståelsen för hur sociala medier påverkar pedagogers möjligheter att förbättra sina arbetsvillkor.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev