Professional Support Staff at Higher Education Institutions

Abstrakt

I denna avhandling studeras hur personal inom högskolans interna verksamhetsstöd upplever sina roller. Kombinationen av bredare förväntningar på högskolan från det omgivande samhället, ändrade styrningsideal, och att forskningen pekar på förändrade profiler för viss stödpersonal, motiverar studier av denna personalkategori. Personal vid lärosäten har ofta beskrivits i termer av en uppdelning mellan å ena sidan personer med akademiska tjänster och å andra sidan personal som inte har sådana tjänster. Denna avhandling studerar särskilt en kategori personal inom verksamhetsstödet som inte självklart beskriver sig som administratörer, men inte heller är anställda som lärare/ forskare. I detta ligger en inbyggd spänning. Vad arbetar de med, hur organiseras deras arbete och hur ser arbetsdelningen mellan denna personal i verksamhetsstödet och akademisk personal i högskolan ut? Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur utvalda kategorier personal inom högskolans verksamhetsstöd förstår sina roller med särskilt fokus på hur arbetsrelationen med högskolans lärare/ forskare ser ut. I ett inledande kapitel ges en överblick hur personal inom verksamhetsstödet i högskolan diskuterats i tidigare forskning. Här ingår såväl strukturella och nationella skillnader, som diskursiva aspekter kopplat till deras roller. Därtill diskuteras också hur deras förändrade roller kan påverka relationen till akademiker. Kopplat till identitetsbyggandet i deras roller finns en ökad grad av expertis där det också ingår en hög grad av självständighet i rollen. Detta diskuteras inom ramen för teorier om professionalisering. Ett kompletterande ramverk består av konceptet ’third space’ som är utvecklat för att undersöka och förstå rollerna inom såväl verksamhetsstödet som för lärare/forskare, och deras inbördes relation i högskolan. I avhandlingen presenteras fyra artiklar baserade på intervjuer vid svenska lärosäten med tre olika personalkategorier inom verksamhetsstödet. Deras upplevelser av rollen har kartlagts och analyserats från olika perspektiv. Dessa tre kategorier representerar verksamhetsstödjande personal med roller nära kopplade till högskolans strategiska arbete. Därtill ingår i avhandlingen också en studie baserad på intervjudata från lärosäten i Norge och Nederländerna, om hur verksamhetsstödspersoner med ledningsuppdrag ser på frågor om organiseringen av ett välfungerande stöd.

Ett resultat som sammanbinder de fem artiklarna är att de studerade betraktar sig som ’back office’ personal. De är tydliga med att de utgör ett stöd och inte agerar som beslutsfattare. Ett annat tydligt resultat är att de beskriver sig som att de har haft stor handlingsfrihet i hur deras roller utformats och i hur de organiserar arbetet. Å ena sidan är denna handlingsfrihet en viktig drivkraft för dem i deras arbete, å andra sidan kan den också innebära en viss sårbarhet när det gäller deras kompetenser. Kombinationen av deras närhet till högskolans ledning, arbetsuppgifter som kan kopplas till lärosätets strategiska arbete och att de själva i hög grad äger utformningen av sina roller, gör att dessa grupper inom verksamhetsstödet kan beskrivas som exempel på en hybrid form av professionalisering. Detta är ett uttryck för att flera potentiellt motsägelsefulla principer, värden och logiker möts i den professionella rollen. Dessa verksamhetsstödspersoner navigerar mellan logiker som speglar värden i hur lärosätets ledning organiserar arbetet och logiker kopplat till den expertroll som de anställts för. Denna navigering sker i en miljö dominerad av akademiska värderingar och normer.