Play, Culture and Learning: Studies of Second-Language and Conceptual Development in Swedish Preschools
Robin Samuelsson har forskat om hur olika typer av interaktion, exempelvis lek, kan stötta barns andraspråks- och begreppsutveckling.
Robin Samuelsson
Professor Per Ledin, Södertörns högskola PhD Stina Hållsten, Södertörns högskola
Professor Karin Aronsson, Stockholms universitet
Södertörns högskola
2019-06-05
Play, Culture and Learning: Studies of Second-Language and Conceptual Development in Swedish Preschools
Institutionen för kultur och lärande
Play, Culture and Learning: Studies of Second-Language and Conceptual Development in Swedish Preschools
Den här avhandlingen undersöker hur andraspråks- och begreppsutveckling kan uppstå genom interaktion i förskolans miljöer, specifikt studerar avhandlingen hur olika typer av interaktion, som leken, kan stötta barn.
Studierna bygger på en syn där interaktion ses som multimodal och kroppsligt förankrad och ett analytiskt fokus riktas mot hur andraspråks- och begreppsutveckling kan ske med hjälp av andra kommunikativa resurser än talspråket.
Datainsamlingen har skett under två separata perioder. Det första fältarbetet följde två nyanlända barn som börjat utveckla andraspråket svenska och under den andra perioden följdes en förskolegrupp under ett naturprojekt om snurrande.
Resultaten rörande andraspråksutveckling visar hur barn kan delta i lek redan innan de delar ett gemensamt språk. Detta möjliggörs genom lekens regelbundna karaktär och att barn taktilt kan förstå kulturella regler genom interaktion. Lärarna deltar även i så kallad guidad lek, som möjliggör stöttning av barnen. Lekaktiviteterna fungerar som en mötesplats där barn kan interagera, imitera kulturella regler och mönster, något som understödjer ett framväxande användande av andraspråket. Förskolans stukturerade dagar och mijöer visar sig vara möjliggörande för barns deltagande. Dessutom återanvänds dessa kulturella strukturer av barnen i lek.
Resultaten rörande begreppsutveckling bygger på att barn kan utvecklas i relation till andra, men även kulturella redskap och artefakter och det visas att detta sker på kroppsliga sätt. Förskolans miljöer erbjuder upplevelser av begreppen för barnen, genom att fysiska och digitala artefakter. När lärare använder dessa redskap i aktiviteter kan även barnen stöttas mot att förstå sina upplevelser på ett mer begreppsbaserat sätt.
Avhandlingens slutsatser pekar mot betydelsen av icke-verbala resurser då barn lär sig andraspråk och om abstrakta begrepp. Ur detta läggs ett nytt sätt att se på stöttning fram, som inkluderar miljön och kroppsliga resursers betydelse för denna sociala process.