Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola
Åsa Delblanc har undersökt hur pedagogiska möjligheter framträder i olika sammanhang och aktiviteter i mångfaldens förskola.
Åsa Delblanc
Docent Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet. Professor Per Lindqvist, Linnéuniversitetet
Professor Anette Sandberg, Mälardalens universitet
Linnéuniversitetet
2022-02-18
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola
Institutionen för pedagogik och lärande
Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola
I denna sammanläggningsavhandling diskuteras tre olika delstudier som alla utgått från förskolepraktik i förskolor som kännetecknas av en mångfald av språk och erfarenheter. Delstudie 1 fokuserar på barns kommunikation i en flerspråkig förskolemiljö och vad som kan hindra eller möjliggöra den. Delstudie 2 undersöker ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att i en förskola skapa en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Delstudie 3 undersöker ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att utveckla förskolans mottagande av nyanlända familjer. Avhandlingen utgår från ett sociokulturellt perspektiv i vilket människor ses som lärande varelser som skapar kunskap gemensamt med tillgängliga kulturella artefakter. Affordanceteorin (Gibson, 1986; Reed, 1993; Barab & Roth; 2006 och Clakin-Philips & Carr, 2012) har använts för att göra analyser av barns och lärares handlingar. Affordance tolkas genomgående som erbjudanden, och tre olika typer av erbjudanden undersöks, kommunikationserbjudanden, flerspråkiga erbjudanden samt nätverk av erbjudanden. Utifrån Barab och Roth (2006) och Clakin- Philips och Carr ( 2012) undersöks sedan hur erbjudanden ger olika typer av möjligheter, tillgängliga, inbjudande och personliga, här rubricerade som pedagogiska möjligheter. Resultatet visar att olika typer av möjligheter uppstår i olika sammanhang. I de sammanhang i vilka det inte finns en planerad eller strukturerad idé om hur ett erbjudande kan användas blir möjligheterna mindre inbjudande. Möjligheter blir personliga då barns, lärares och föräldrars erfarenheter används som en utgångspunkt i den pedagogiska praktiken. Om möjligheter blir personliga finns samtidigt en risk att det blir ett ökat fokus på skillnader och att tankar om att skapa trygghet ses som viktigare än att skapa förutsättningar för lärande.