Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.

Matti Karlström har forskat om didaktiska modeller som kan vara ett stöd för lärarutbildare att i undervisningen utveckla lärarstudenters professionella reflektion.

Louise Lindkvist har forskat om hur ämnet idrott och hälsa organiseras när en ny reform ska implementeras och vilka faktorer som påverkar processen.

Ulrika Wikström har forskat om matematiska symboler och skrivet språk som förekommer i matematiktexter som riktas till elever.

Sofia Sibelius har forskat om idrottsläraryrkets strävan efter mål och status och vad den strävan innebär.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Anton Sundberg har forskat om skillnader i arbetsmarknads- och utbildningsutfall med avseende på kön och invandrarstatus.

Rebecca Siponen visar i sin avhandling att psykiatriska diagnoser ökar risken för unga att begå brott.

Förskolebarns språkutveckling i form av ordförråd kan främjas genom dialogisk läsning. Det visar Rasmus Riad i sin avhandling.

Malin Reljanovic Glimäng ha har undersökt hur Virtual Exchange kan användas för att främja kritisk interkulturalitet och glokal medvetenhet hos blivande ämneslärare i engelska.

Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Johan Svenningsson har forskat om 12–15-åriga elevers attityder till teknik.