Daniel Hedlund vill i sin avhandling belysa uppfattningar om ensamkommande barn i svensk policyutveckling och implementering, särskilt på lagstiftarnivå samt hur handläggare omvandlar policy till praktik i Migrationsverkets trovärdighetsbedömningar i förstagångsbeslut i asylärenden.

I sin avhandling undersöker Pernilla Andersson integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor inom ramen för undervisning i företagsekonomi och närliggande ekonomiämnen på gymnasienivå.

Syftet med Marie Elwins avhandling har varit att utveckla ett självskattningsinstrument utformad för vuxna personer med AST som mäter sensoriska erfarenheter och upplevelser.

Jonas Larsson Taghizadeh undersöker i sin avhandling hur lokala intressegrupper påverkar beslut om skolnedläggningar samt vilka resurser och färdigheter som krävs för att dessa grupper ska kunna påverka de politiska besluten.

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Jennie Sivenbring har genom att intervjua elever i årskurs 9 undersökt vilken betydelse eleverna tillskriver sin utbildning och de formella bedömningar som görs i skolan.

Vad kan dagens lärare lära av den svenska lärarkårens ideologiska ställningstaganden under krigsåren 1933-1945? Den frågan ställer Per Höjeberg i sin avhandling.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.