Med fokus på skolmiljön har Louise Persson studerat de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012.

Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.

Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.

En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.