Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Andrea Ritoša, har i sin avhandling undersökt förskolebarns engagemang

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Vad innebär det att bli systemgeografiskt kunnig i att hantera komplexa geografiska frågor? Det är en av frågorna som Lotta Dessen Jankell belyser i sin avhandling.

Björn Boman belyser i sin avhandling vilken roll olika aspekter, exempelvis socioekonomisk status, spelar i relation till skolresultat i grundskolans senare år.

Tobias Lasse Karlsson har forskat om yrkesidentitetsutvecklingen hos elever inom kommunal vuxenutbildning i Sverige.

Vem och hur leds lärande genom digitalisering i skolan och med vilka medel? Det här är frågor som Josef Siljebo undersöker i sin avhandling.

Hur har diskurserna i musiklärarutbildningen konstruerats och legitimerats i textdokument som exempelvis läroplaner? Det är en av frågorna som Lena Ostendorf undersöker i sin avhandling.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Frida Bertilsson har i sin avhandling undersökt sambandet mellan testbaserat lärande och individuella skillnader i kognitiva faktorer.

Hanna Cinthio vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för de erfarenheter och behov ungdomar i hederskontexter samt klienter dömda för brott med koppling till familjehedern – och genom detta visa på vikten av att ta hänsyn till nyanser och komplexitet i fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck på policynivå såväl som i det praktiska arbetet.

Hur kan undervisning och tidiga insatser främja läsutveckling för elever som läser på ett andraspråk? Det är en av frågorna som Helén Egerhag undersöker i sin avhandling.