Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera till gymnasielärare, en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Syftet med Lucian Olteanus avhandling är att undersöka, beskriva och förstå vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera det matematiska innehållet och vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

Petra Werners forskning kretsar kring hur svenska tv-program mellan åren 1956-1969 knyter an till ett bildningstänkande genom sin estetik.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Jan Blomgren har utforskat grundskoleelevers olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan. Vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö.

Sadaf Salavati belyser i sin avhandling lärares komplexa vardagspraktik med fokus på användning av digital teknik.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Per Kristmansson vill med sin avhandling bidra till kunskap om hur gymnasial lärlingsutbildning realiseras på Handels- och administrationsprogrammet och hur lärlingselever utvecklar yrkeskunnande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.