Skolbarns intelligens väger tyngre än deras socioemotionella förmågor för deras skolresultat, visar Elias Johannesson.

Attila Szabo har i sin avhandling undersökt de pedagogiska och organisatoriska metoder kopplade till begåvade elevers matematikundervisning som är rekommenderade av forskningsfältet.

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.

Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Daroon Yassin Falks avhandling om skrivundervisning i årskurs 3 sin teoretiska utgångspunkt i en sociokulturell och dialogisk syn på lärande och språk och bygger på en etnografisk studie i ett klassrum.

Hur framträder lärarblivande i lärarstudenters livsberättelser och senare som nyutexaminerade lärare? Det är en av frågorna som Monica Vikner Stafberg utforskar i sin avhandling.

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.