Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Sara Forsbergs avhandling visar att betyg, utbildning och val av yrke påverkar ungdomars rörlighet. Särskilt valet av huruvida man ska stanna eller lämna hemområdet.  

Helen Dwyer visar i sin avhandling hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen.

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Martin Hassler Hallstedt har skapat ett konkret digitalt hjälpmedel och en undervisningsmetod för att hjälpa svagpresterande elever i matematik.

Per Blomqvist undersöker svensklärares samtal om skrivbedömning i gymnasieskolan.