Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Johan L. Kleberg har utforskat uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest.

Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Ildikó Pilán presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.