Hur har den svenska nationalstatens politiska intentioner och samhällsförändring präglat statusen och positioneringen för modersmålsutbildning i det svenska skolsystemet? Det är huvudfrågan som Nuhi Bajqinca utforskar i sin avhandling.

Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling undersökt och analyserat de rumsliga effekterna av skolvalet på den svenska gymnasieskolmarknaden.

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Linn Eckeskog har forskat om förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.