Emilia Carlssons forskning visar att strukturell språkförmåga, mätt med test på ord och meningsnivå, har stor betydelse för läsförmåga och återberättande hos barn med autism, men att språkförmågan inte kan förklara alla svårigheter.

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Ilana A. Manneh har i sin avhandling undersökt de processer som sker i klassrummet när förstaårsstudenter blir undervisade i kemi. Dessa processer uppkommer i interaktionerna mellan studenter, kemiinnehållet och lärare.

Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Berit Gustafssons forskning syftar till att fylla kunskapsluckor vad gäller att identifiera mönster av internaliserande och externaliserande problem som kunde påvisa psykisk ohälsa hos förskolebarn i Sverige.

Carina Georgs avhandling visar att teoriförankrade virtuella patienter är lämpliga att använda vid undervisning och bedömning av kliniskt resonemang i sjuksköterskeutbildningen.

Skolan har möjlighet att använda litteraturläsning som en kritisk plats där elever kan utvecklas, och därmed minska risken för marginalisering. Det visar Elin Sundström Sjödin i sin avhandling.

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Fredrik Hanells avhandling belyser mötet mellan förskollärarutbildningens sociala praktik och praktiker utvecklade kring användning av digitala redskap.

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.