Lisa Molin vill med sin avhandling utveckla kunskap om kritiskt digitalt textarbete.

Tove Wahlund har i sin avhandling bland annat att utvecklat en behandling som fokuserar på att minska intolerans för osäkerhet hos ungdomar med överdriven oro.  

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Ann-Sofie Jägerskog har undersökt om relationen mellan undervisning och lärande av dynamiska fenomen och processer i samhällskunskap samt användandet av visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen.

Petra Petersen har forskat om barns möjligheter att uttrycka delaktighet i förskolans miljö. Särskilt fokus riktas mot aktiviteter där pekplattor används i förskolor i flerspråkiga områden.

Céline Rocher Hahlin har undersökt motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv i ämnet franska.  

Digitala resurser har betydelse för elevers meningsskapande när de skapar text i skolan. Det konstaterar Helene Dahlström som undersökt undersökt elevers textskapande.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Klara Andersson har undersökt individuella faktorers roll för utvecklingen av idiomatik i franska som andraspråk i en Study Abroad-kontext.

Ulf Ryberg har i sin avhandling undersökt hur matematikundervisningens design påverkar gymnasieelevers lärande.

Anna Toropova vill med sin avhandling utveckla förståelsen för innebörden av lärarkvalitet och hur den relaterar till elevresultat.

Panagiota Nasiopoulou har i sin avhandling undersökt och analyserat relationen mellan förskollärares professionella kompetens och de överväganden som de gör i relation till sina pedagogiska praktiker.