Emelie Stavholm har forskat om hur ett arbetslag i förskolan lär sig om relationen mellan lek och undervisning och hur det går att förstå barns digitala erfarenheter i lek när de blir introducerade till lekresponsiv undervisning.

Ulrika Sultan har i sin avhandling kritiskt granskat "problemet" med den teknik(o)intresserade flickan.

Dimitrios Papadopoulos vill med sin avhandling om sfi-utbildnignen belysa utmaningar relaterade till att anpassa utbildningen till elevers individuella behov.

Erik Åkesson har i sin avhandling undersökt det systematiska kvalitetsarbetet som ett statligt styrt program. 

Vilken roll kan digitala resurser ha för att främja elevdelaktighet i formella lärmiljöer? Det är en av frågorna som Johanna Öberg undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt barns perspektiv, positioner och påverkansmöjligheter i den svenska förskolans dokumentationspraktik.

Brendan Munhall vill med sin avhandling bidra till djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen.

Pontus Folkesson vill med sin avhandling om skolreformen 1620 ge en ny bild av utbildningens betydelse under tidig modern tid.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Maria Söderling har utforskat hur fotografi kan användas för meningsskapande i undervisningen.