Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Vilka diskurser om juridik på gymnasienivå kan identifieras genom analys av lärares meningserbjudanden, när de talar om sin egen undervisning i kursen Rätten och samhället. Det är en av frågorna som Mona-Lisa Henriksson undersöker i sin avhandling.

Cia Gustrén har i sin avhandling utforskat gymnasiewebbarnas sätt att väcka intresse och därmed försöka påverka niondeklassares val av skola.

Cecilia Heule har i sin avhandling utforskat vad som gynnar eller förhindrar gemenskap bland studenter med olika bakgrund när nya utbildningsförutsättningar skapas.

Social integration sker inte automatiskt enbart för att ungdomar med olika bakgrund ”blandas” i samma skolor, visar Olav Aronson i sin avhandling.

Nina Mård har utvecklat en didaktisk modell som synliggörs faktorer som är centrala i en mångvetenskaplig undervisningsprocess.

Nadezda Lebedeva har i sin avhandling bland annat utforskat hur nyanlända barn upplever lekinteraktioner under en övergångsperiod till svensk förskoleverksamhet.

Barn med adhd har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.