Hampus Bejnös forskning indikerar att APERS-P-SE är ett instrument som i kombination med fortbildning och coachning på plats kan användas i förskolan för att utveckla kvaliteten i lärmiljön för barn med AST.

Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Mattias Björklund har bland annat undersökt hur svenska gymnasielärare i samhällskunskap uppfattar och undervisar privatekonomi.

Agnes Elmberger forskning visar att kliniska lärare till läkarstudenter och sjuksköterskestudenter har svårt att engagera sig i pedagogisk utveckling och genomföra förändringar som rör undervisning, eftersom undervisning har låg prioritet inom kliniska miljöer.

Vad utmärker elevernas frågor, tolkning och orientering som de framträder i mötet med en populärkulturell film om folkmord i ämnet historia? Det är en av frågorna som Steven Dahl undersöker i sin avhandlilng.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

I ämnet idrott och hälsa används texter används när det är praktiskt och motiverat, bland annat som redskap i undervisningen och som en brygga mellan teoretiska och praktiska aspekter av ämnet. Det visar Anna-Maija Norberg i sin avhandling, som har undersökt texters funktioner i skolämnet idrott och hälsa.