Britt-Marie Bader vill med sin forskning belysa vilken betydelse lärares ledarskap har i utvecklingssamtal i grundskolan.

Hur byggs lektionsförlopp upp i samhällskunskapsundervisningen och hur kommer samhällskunskapens ämnesliteracy till uttryck i denna undervisning? Det är en av frågorna som Viktoria Waagard utforskar i sin avhandling.

Sharmin Söderström har undersökt hur resonemang i problemlösning kan stödjas i matematikundervisningen och vilka faktorer som är associerade med detta stöd.

Åsa Andersson vill med sin avhandling bland annat inspirera lärare, tränare och forskare att ompröva hur vi definierar och fördelar roller till deltagare i olika aktiviteter inom ämnet idrott och hälsa och organiserad idrott.

Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt föreställningar om barn, och barns utrymmen för agens i förskolans fotodokumentation.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Hur kan den relationella dimensionen av möten mellan lärare och kursdeltagare vid en hantverkskurs på folkhögskola förstås? Det är en av frågorna som Filippa Millenberg undersöker i sin avhandling.

Genom att kartlägga vad som kännetecknar läsning av interaktiva datavisualiseringar och skrivande av kunskapsvisualiseringar vill Ulrika Bodén bidra med kunskap om visuell litteracitet.