Det visar Mikaela Nyroos avhandling "Tid till förfogande". De skolor som deltagit i försöket med borttagen timplan har inte uppvisat någon större förändring. Däremot uppskattade både lärare och elever det ökade inflytande de fick över sitt arbete.

Ulrika Schmauch visar i sin avhandling "Den osynliga vardagsrasismens realitet" att tystnaden kring vardagsrasismen försvårar motståndet. Högerextrema krafter kan diskuteras öppet, men rasism som strukturell företeelse får begränsat utrymme i debatten.

2,6 miljoner elevsamtal i grundskolan och gymnasieskolan varje år. Trots det saknas kunskap om hur skolans kvarts- och utvecklingssamtal går till. Johan Hofvendahl har undersökt vad som händer i mötet mellan lärare och elev i "Riskabla samtal".

... så ska jag säga dig vem du är. Ulrika Widding har studerat vilka ideala identiteter som skapas och odlas inom tre olika studentföreningar vid Umeå universitet. Hon disputerar den 31 mars med avhandlingen "Identitetsskapande i studentföreningen".

Meta Cederberg har i sin avhandling följt 12 unga invandrarflickor i deras möte med den svenska skolan. Flickorna hade statistiskt sett oddsen emot sig, men har ändå klarat skolan bra - vad är det egentligen som genererar framgång istället för utstötning?

Nationella myndigheter talar bara om kommunernas ansvar för utbildningsresultaten - men lämnar det öppet hur den ska organiseras. Det ger utrymme för politiska och ideologiska vägval säger Ann Quennerstedt, som disputerat den 24 mars.

Det är ett av resultaten från Roberth Thornbergs avhandling "Värdepedagogik i skolans vardag". Studien visar att alla regler inte uppfattas som legitima av barnen, och de regler de inte förstår är de inte heller motiverade att följa.

Att använda sig av det webbaserade läromedlet Swedkid fungerade utmärkt för att bemöta och motarbeta rasism via nätet. Det visar Camilla Hällgren i sin avhandling "Forskning och utveckling av Swedkid".

Lena Carlsson har studerat den särställning skola och utbildning har i samhället genom sitt uppdrag att utbilda och utveckla unga medborgare. Vad kan skolan bidra med när det gäller ungas väg till sitt eget medborgarskap i ett demokratiskt samhälle?

Ingrid Henning Loeb har genom ingående intervjuer med fyra lärare studerat utveckling och förändring i den kommunala vuxenutbildningen. Genom yrkeslivshistoriska studier fångas förändringens sammanhang ur ett bredare perspektiv.

Monica Lindgren har i avhandlingen "Att skapa ordning för det estetiska i skolan", undersökt hur lärare och skolledare själva beskriver den egna skolans estetiska verksamhet. Hur ser man på eleverna och lärarkompetensen?

Genom intervjustudier har Johan Arnegård fått svaret på varför äventyrssporter är så lockande. Det är närvarokänslan och möjligheten att öka svårighetsgraden och utmana sig själv. Hur kan vi uppmana till en liknande stimuleringar för lärande i skolan?