Lena Swalanders avhandling "Reading achievement" handlar om att försöka finna förklaringsmodeller för läsförståelse. Hon har undersökt hur förutsättningar i hemmet, självreglering, akademisk självbild och målorientering påverkar läsförmågan hos ungdomar.

Det är titeln på Maria Bjerneby Hälls avhandling, där hon analyserar argument för matematik i grundskolan, både i styrdokumenten och från undervisande lärare. Studien undersöker bland annat lärarnas beskrivning av skolmatematikens villkor.

I avhandlingen "Kränkningens livsförståelse" har Christina Osbeck studert hur elever lär varandra värden och normer genom kränkningar, samtidigt som skolan tar avstånd från ett sådant beteende. Men hur ser den dominerande livsförståelsen ut i skolan?

Hur såg den ideologiska maktstrukturen ut på 1600- och 1700-talet? Tobias Wirén undersöker i "Ideologins apparatur" varför och hur sociala konstruktioner och ideologiska maktstrukturer reproduceras - vilken roll har kyrkan respektive skolan haft?

I doktorsavhandlingen "Studying the views of preservice teachers on the concept of function" har Örjan Hansson studerat lärarstudenters syn på funktionsbegreppet under de avslutande matematikkurserna på ett lärarprogram i matematik och naturvetenskap.

Svenska elever är väl motiverade att göra sitt bästa enligt internationella undersökningar. Det säger Hanna Eklöf, som disputerat med avhandlingen "Motivational beliefs in the TIMSS 2003 context".

Det har Lisbeth Henricsson undersökt i avhandlingen "Warriors and Worriers". Hon har tittat närmre på lärare-elev relationen och vilka faktorer som förbättrar eller förvärrar möjligheterna till anpassning för barn med beteendemässiga störningar.

Lars Mouwitz har i avhandlingen "Matematik och bildning" undersökt begreppet "Bildung" som bland annat innebär ett dubbelsidigt perspektiv där man inkluderar både samband och begränsningar mellan olika former av mänsklig förståelse.

Christina Rodell Olgaç konstaterar i sin avhandling att uttryck för Romernas kultur, språk, historia och religion knappast förekommer i skolan idag, trots att läroplanerna innehåller krav på att detta ska tas upp för alla elever.

Konstantin Kougioumtzis har i avhandlingen "Lärarkulturer och professionskoder" jämfört hur idrottsläraryrket och idrottsundervisningen ser ut i den svenska och den grekiska skolan.

Studenter som går datorbaserade undervisningar på nätet har svårt att själva lyckas med ett djupare kunskapsbygge, trots att undervisningsformen har stor potential. Det visar Claes Malmbergs avhandling "Kunskapsbygge på nätet".

Det har Monica Johansson undersökt i avhandlingen "Teaching mathematics with textbooks". Hon säger att läroboken har fått en auktoritativ ställning i klassrummet som bör diskuteras - som alla verktyg har den både tillgångar och begränsningar.