I avhandlingen "Lära och leka med flera språk" studerar Polly Björk-Willén barns sociala samspel med varandra och med vuxna i en flerspråkig förskola. Studien visar bland annat hur barnen använder andra resurser än språk för att åstadkomma deltagande.

I avhandlingen " Skolan och den politiska offentligheten - öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utfrån försöket utan timplan" undersöker Martin Kristiansson förhållandet mellan skolpolitik och skolpraktik.

Att lära sig vetenskapliga ämnen kräver att man förstår det vetenskapliga språket. Åsa af Geijerstams avhandling "Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan" visar att elever har svårt för att tala om texterna och även att beskriva dess funktion.

I avhandlingen "Klassrummets relationsetik" synar Anders Holmgren den etiska dimensionen av lärares arbete. Studien visar bland annat att det är omöjligt att hålla fostran och lärande åtskilda i klassrummets praktik.

I "Skönheten och nyttan" analyserar Henrik Román gymnasiesvenskans litteraturundervisning mellan åren 1947-1985. Studien visar att samtidens krav på utbildningen, i kombination med reformen av skolsystemet, hade stor inverkan på ämnesdiskussionen.

Karolina Österlind ifrågasätter i sin avhandling konstruktionen av det ämnesövergripande och undersökande arbetssättet . Hennes studie visar bland annat att elever har svårigheter med att sortera information och förstå vissa komplicerade begrepp.

Det undersöker Magnus Österholm i avhandlingen "Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik". Resultaten visar att det som helhet inte finnas någon anledning att utgå från att matematiska texter kräver särskilda läsförmågor.

Att lösa matematiska uppgifter kräver både imitativa och kreativa resonemang. Ewa Bergqvists avhandling "Mathematics and mathematics education" visar att studenters svårigheter med matematik ofta beror på att de använder fel resonemang vi fel tillfälle.

Den frågan ställer sig Ulf Sivertun i avhandlingen "(Special)pedagogik och social utslagning", där han diskuterar om specialpedagogiken kan medverka till ett försvar av marginaliserade elevgruppers rättigheter och livsvillkor.

Vad gör man när barnet inte deltar i lek, vardagsverksamheter och dagsprogram? Gun-Marie Wetso har i avhandlingen "Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola" studerat hur barn börjar delta i dagliga aktiviteter genom lekprocessen.

Pedagogers uppdrag är att främja andras lärande, men hur lär de själva att bli goda pedagoger? Den frågan söker Gun Mollberger Hedqvist svaret på i avhandlingen "Samtal för förståelse". Studien anknyter till debatten om lärares personliga auktoritet.

Det undersöker Joakim Landahl i avhandlingen "Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning" där han tittar specifikt på moral, disciplin och omsorg. Två aspekter står i fokus: det normbrytande barnet, och det lidande.