Att bo i ett problemområde påverkar inte barns känslor för området, däremot så kan omgivningens åsikt vara jobbig att förhålla sig till. Det visar Danielle van der Burgts avhandling "Där man bor tycker man det är bra".

Undersöker Margareta Borg i avhandlingen "Skol-TV - traditioner, visioner och former". Studien fokuserar på skol-tv på som läromedel och vilka värderingar som förmedlades, men även vilken inställning samhället hade till den rörliga bilden överhuvudtaget.

Det är fokus i Ola Holmströms avhandling "School policy, School development arena and Social processes. A study of a high school in crisis." Kommunens och rektorns stora visioner för verksamheten avslutas med att en samstämmig lärargrupp avsätter rektorn.

Lärande sker många gånger genom skrivande, men trots det diskuteras språket i skriftliga uppgifter ganska sällan i skolan. Jenny Folkeryd tar sig an den språkliga och pedagogiska dimensionen av elevers skrivande i "Writing with an attitude".

Vilket professionskunnande ska blivande lärare ha möjlighet att utveckla under sin utbildning? Den frågan undersöker Marie Jedemark i avhandlingen "Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker".

Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande. Men hur undervisar lärare kring det i praktiken? Deras berättelser står i fokus i Inger Björneloos avhandling "Innebörder av hållbar utveckling".

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.

Sannolikhet är något vi stöter på dagligen, och en viktig del av matematikundervisningen. Per Nilsson analyserar i avhandlingen "Exploring probabilistic reasoning" hur ungdomars uppfattningar om sannolikhet kommer till uttryck i interaktiva situationer.

Hur ska man ta till vara på studenternas egna erfarenheter - och hur ska man möjliggöra ett samtal kring naturvetenskapliga fenomen som leder till meningsfullt lärande för studenten? Det undersöker Margareta Enghag i sin avhandling.

Elisabeth Cederwald har i avhandlingen "Reflektion och självinsikt" studerat hur en barnomsorgs- och skolenhet omorganiserade sig och började arbeta med kommunikativ pedagogik. Ett av motiven med detta är att synliggöra den tysta kompetens som finns.

Benskörhet är ett gissel som drabbar många äldre, men det kan förebyggas med mycket rörelse i unga år. Det visar Christian Lindéns avhandling "Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective".

Vilken nytta har egentligen grammatikundervisningen i skolan? Christine Fredriksson har följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever och visar att eleverna sällan förstår funktionen av en ny böjningsform direkt.