Vad menas egentligen med den autonoma studenten, eller learner autonomy? Det undersöker Inga Rebenius i sin avhandling "Talet om learner autonomy". Den röda tråden i studien är det paradoxala att elevens autonomi är något som ska läras ut av skolan.

Det undersöker Anita Nordzell i avhandlingen "Samtalat skolledarskap", där hon både har studerat skolledares mötessamtal och intervjuat dem för att ta reda på hur skolledning formas och omformas genom samtal och interaktion.

I avhandlingen "Man liksom bara skriver" har Birgitta Norberg Brorsson följt två klasser i år 7-8, för att undersöka skrivundervisningen och dess villkor. Detaljerade studier av lärare och elever relateras även till skolan som samhällelig institution.

Hem- och konsumentkunskap är traditionellt kvinnligt kodade ämnen, där normen för flickor kännetecknas av att vara ansvarstagande, medan pojkarna inte får vara duktiga eftersom det innebär ett omanligt agerande. Det visar Monica Petersson i sin studie.

Verbal aggression i skolan handlar om maktrelationer mellan elever. Elever i tonåren visar större acceptans för när pojkar använder verbal aggression än när flickor gör det, visar Miriam Eliassons avhandling "Verbal abuse in school".

Förskolan har under de senaste decenniet genomgått en mängd förändringar. I studien "Förskolans pedagogiska praktik" undersöker Kenneth Ekström hur det pedagogiska arbetet har påverkats till följd av dessa förändringar.

Vad har läsning för betydelse i grundskolans mellanår? Det studerar Annette Ewald i avhandlingen "Läskulturer". Avhandlingen visar att pedagogiskt fokus, trots lärarnas stora engagemang, ofta ligger på bänkböcker och recensionsskrivande.

Det visar Christina Olin-Scheller i sin avhandling "Mellan Dante och Big Brother", där hon har studerat gymnasieelevers läsande. I studien jämför hon bland annat de texter som eleverna läser på fritiden med de texter som läraren använder i undervisningen.

I "Talet om en skola för alla" undersöker Inger Assarson hur lärare har gjort målet om en skola för alla begripligt i verksamheten. Studien visar bland annat att skolans försök att mäta det omätbara skapar svårigheter för pedagogerna.

Elever är överlag positiva till specialpedagogiskt stöd, men inte alltid till det sätt det ges. Det visar Dennis Groth i avhandlingen "Uppfattningar om specialpedagogiska insatser", där han studerar hur elever och lärare uppfattar riktade åtgärder.

Vad har barn för känslor och upplevelser kring idrottsutövandet? Det har Christian Augustsson undersökt i studien "Unga idrottares upplevelser av föräldrapress", som visar att många barn känner press och obehag kopplat till sitt idrottande.

Att bo i ett problemområde påverkar inte barns känslor för området, däremot så kan omgivningens åsikt vara jobbig att förhålla sig till. Det visar Danielle van der Burgts avhandling "Där man bor tycker man det är bra".