Vad kan det innebära i praktiken? Den frågan söker Gudrun Svedberg svaret på i avhandlingen "Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis". Resultaten visar både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik.

Ann-Sofi Wedins avhandling "Lärares arbete och kunskapsbildning" visar att lärares arbete är omedelbart, oförutsägbart och intensivt - ingen dag är den andra lik. Att kunna improvisera i det vardagliga arbetet är därför en central förmåga.

Ola Magntorn har studerat elevers förmåga att tolka naturen ur ett ekologiskt pespektiv. Genom att följa utvecklingen hos lärarstudenter och elever i grundskolan försöker Ola identifiera de faktorer som gör att ekologiska kunskaper når fram.

Gunnar Jonsson har tittat närmare på utbildningens roll i samhällets strävan efter en långsiktigt hållbar utveckling. Avhandlingen beskriver lärarstudenters förståelse av hållbar utveckling och hur den påverkar vad eleverna får möjlighet att lära sig.

Michal Drechsler har studerat kemiundervisningen i grundskolans senare år, mend fokus på undervisningen kring syror och baser. Studiens syfte är att ta reda på hur lärare hanterar de olika modeller som finns för att undervisa om just detta.

Hur läser egentligen elever i årskurs F-3 skönlitteratur, och vad finns det för möjligheter respektive begränsningar i lärares pedagogiska verktyg när det gäller läsundervisningen från förskola till tredje klass? Det undersöker Karin Jönsson i sin studie.

I avhandlingen "Skolan gör skillnad" undersöker Sabine Gruber hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

Mattias Lundin har undersökt hur två agendor, elevernas deltagande och och ett etablerat ämnesinnehåll, möts i NO-undervisningen. Avhandlingen visar bl a olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera.

I avhandlingen "Tid för reformering" beskriver Linda Rönnberg initieringen, beslutet, genomförandet och konsekvenserna av försöksverksamheten med en slopad timplan. Studien är policyteoretisk och undersöker bland annat vilka problem försöket avses lösa.

Den pessimism som tidigare har funnits bland forskare och på kliniker är ogrundad. Det visar Ulf Axberg i sin avhandling "Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems".

I avhandlingen "Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier" undersöker Paula Berntsson de professionaliseringsstrategier som Lärarförbundet driver för den starkt kvinnodominerande förskollärarkåren.

Hur ser resurser, organisering och praktik ut när det gäller elevvård i grundskolan? Det har Åsa Backlund undersökt i sin avhandling, bland annat genom att göra ett hundratal telefonintervjuer med slumpmässig utvalda rektorer.