Det undersöker Tiina Ekman i avhandligen "Demokratisk kompetens". Ett av gymnasieskolans uppdrag är nämligen att förbereda eleverna för ett aktivt medborgarskap, men får alla elever möjlighet att utveckla en demokratisk kompetens?

Hur framträder makt och styrningsprocesser i människors interaktiva handlingar, mer specifikt i skolämnet idrott och hälsa? Det undersöker Marie Öhman i avhandlingen "Kropp och makt i rörelse".

Idag används virtuella lärplattformar i allt större utsträckning inom den högre utbildningen. Christina Keller har i sin avhandling studerat vad som krävs för att lärare och studenter ska acceptera den nya tekniken.

Det är titeln på Constanta Olteanus avhandling i matematik, där hon studerat hur andragradsekvationer och andragradsfunktioner framställs i klassrumspraktiken, samt hur det står i relation till elevernas lärande.

Krister Sund har i sin avhandling "Teachers, Family and Friends" bland annat studerat relationen mellan skolresultat och familjebakgrund, men även om könsskillnader i förhållande till skolprestationer kan förklaras med att läraryrket är kvinnodominerat.

Det undersöker Laila Niklasson i avhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt". Studien tar både upp hur begreppet medborgare kan förstås av enskilda individer och hur det gestaltas inom den pedagogisk praktiken i folkhögskola och studieförbund.

I avhandlingen "Hållpunkter för lärande" studerar Camilla Björklund småbarns erfarenheter och lärande i daghemsmiljö när det gäller just matematik. I studien synliggörs den matematik som barnen möter i den dagliga verksamheten på småbarnsavdelningen.

I avhandlingen "Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma" studerar Åsa Aretun den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva.

Elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. Det visar Ann-Christine Wennergrens avhandling "Dialogkompetens i skolans vardag".

Lotta Bergmans avhandling "Gymnasieskolans svenskämnen" visar att svenskämnet tenderar att bli ett färdighetsämne. Själva innehållet i läs, skriv och muntliga övningar blir därmed underordnade eller irrelevanta.

I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Vilka strategier har de för att hantera negativa saker, och hur har de utvecklat dessa strategier? Det undersöker Elza Dunkels i avhandlingen "Bridging the distance: children s strategies on the internet".