I avhandlingen "Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet" studerar Kent Larsson möjligheter till lärande genom deliberativa samtal. Kan elever lära sig medborgarskap genom dialog och diskussion - och hur ser det sociala klimatet i klassrummet ut?

Det har Maria Prellwitz undersökt i avhandlingen "Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet". Hennes resultat visar att lekplatsernas bristande tillgänglighet kan orsaka stigmatisering och bristande självständighet för barn med funktionsnedsättningar.

Hur är det att blir förälder när barnet har en funktionsnedsättning? Det har Elisabeth Lundström undersökt i sin avhandling "Ett barn är oss fött".

I avhandlingen "När realismen blir orealistisk" har Annette Årheim tittat på de utmaningar som uppstår i undervisning när gymnasieelever läser verklighetsbaserad skönlitteratur med anspråk på att de företräder sanningen.

Heidi Anthoni har i sin avhandling "Identification of susceptibility genes for dyslexia" bland annat kartlagt och identifierat sårbarhetsgener för utvecklingsdyslexi.

I avhandlingen "Virtuell gemenskap" behandlar Pia Södergård bland annat den virtuella gemenskapens betydelse i förhållande till ungdomars utveckling av informationskompetens, självkännedom och tillit i relationer.

Elever erbjuds möjlighet att hantera tre olika förmågor i arbetet med digitala portföljer: de lär sig hantera informationsteknik, multimodalitet samt att utveckla självreflektion. Det visar Maria Hurtig i avhandlingen "Jag vågar visa att jag kan".

Christian Andersson har i avhandlingen "Teachers and student outcomes" bland annat studerat hur elevers resultat påverkas av ökade resurser i grundskolan och om ökningen av obehöriga lärare i skolan beror på begränsningar i tillgången av behöriga lärare.

Janna Ferreira har i avhandlingen "Sounds of silence" undersökt betydelsefulla aspekter inom fonologisk informations- bearbetning som är av vikt för läs- och skrivutvecklingen hos barn med och utan tal.

Hur presenteras och icensätts förintelsen för elever på en klassresa till koncentrationsläger i Polen och Tyskland? Det undersöker Kyrre Kverndokk i avhandlingen "Pilegrim, turist og elev: Norske skoleturer til døds- og konsentrasjonsleirer".

Vad har högskolelärare för personliga teorier om sin pedagogiska praktik? Universitetslärarna i Solbritt Schybergs avhandling tycks inte uppmärksamma sin pedagogik särskilt mycket, utan denna verkar vara underförstådd och självklar för dem.

Amir Mansory och Pia Karlsson har i sin avhandling "An Afghan Dilemma" undersökt vilka faktorer som utgör ett hinder för flickors skolgång och hur det afghanska traditionella samhället hanterar mötet med globaliseringen.